Archive for the 'Resor 2003' Category

Dublin, maj 2003

2003-05-15 – 2003-05-18, weekendresa till Dublin
När vi gjorde vår jorden-runt-resa året innan då flög vi med SAS och deras partners och lyckades skrapa ihop tillräckligt många SAS-poäng för att ta oss till Dublin nästan gratis. Vi betalade endast skatterna som var ca 350:- per person. När resan var så billig då tyckte vi att vi skulle kosta på oss att bo på ett lite bättre hotell, bokade ett dubbelrum för 3 nätter på Belvedere Principal Hotel via Trivselresor för ca 4.500:-. Men då låg hotellet mitt i Temple Bar-området så vi hade nära till i princip allt.

2003-05-15
Tidig morgon, upp redan vid 04.30, för planet skulle lyfta från Arlanda 06.45.

Trinity College, Kampanilen

Vi satte oss i bilen vid 5-tiden och då kom vi underfund med att vi kanske var lite sent ute. Det blev inte bättre av att Essingeleden var avstängd p.g.a. vägarbete just den natten. Jag blev nervös för att vi skulle missa incheckningen och hela resan, men allt ordnade sig. Exet gasade på och vi checkade faktiskt in drygt 1 timme före avgång.

På Arlanda åt vi frukost innan vi gick ombord. Efter 1 timmes flygresa, på vilken vi serverades dagens andra frukost, landade vi i Köpenhamn. Där hann jag med att suga i mig ett par cigg innan det var dags att kliva ombord på nästa plan mot Dublin. På den två-timmars-resan intog vi dagens tredje frukost och varsin whisky.

Väl framme i Dublin tog vi en taxi till hotellet, checkade in och sedan lullade vi ut på stan. Redan vid 11.30-tiden satt vi på puben Temple Bar med varsin Guiness i näven.

Efter varsin Kilkenny drog vi sedan vidare till puben Oliver St John Gogarty där vi intog vår irländska lunch. Beställde bacontoast och blev något förvånade när vi fick in stans största toast med en centimetertjock, enorm skinkskiva på och en massa pommes. Vi åt och åt men lyckades inte trycka i oss alltihopa och inte var det speciellt gott heller.

Gick sedan en vända förbi Trinity College innan vi ganska tidigt på kvällen somnade ovaggade i vår säng.

2003-05-16
Gick upp vid 9-tiden och åt frukost, ingick i hotellpriset. Exet åt toast och marmelad till frukost medan jag valde den något fettigare varianten, bacon och ägg. Mums!!

Malahide Castle

På förmiddagen promenerade vi på Dublins shoppinggata Grafton Street, utforskade parken St Stephen’s Green, tog ännu en vända förbi Trinity College och åt lunch i Temple Bar.

På eftermiddagen tog vi en rundtur till Malahide Castle där vi gick en guidad rundtur bland alla gamla möblerna och tavlorna. Åkte sedan kustvägen tillbaka mot Dublin. Stannade till vid Howth Head för att se den storslagna utsikten över Dublin men då började det precis att regna och utsikten var inte något att hänga i julgranen.

På kvällen gick vi till en Thai-krog och åt en mycket speciell middag. Maten smakade inte alls som den brukade, var inte ett dugg stark utan ganska mesig i smaken.

Oliver St John Gogarty

Sedan gick vi och lyssnade på Irländsk levande musik på övervåningen på puben Oliver St John Gogarty där det var packat med folk.

Efter någon timme eller så vandrade vi vidare i Temple Bar-området för att se om det fanns några andra trevliga pubar. Det var mycket folk på de flesta, men vi lyckades hitta puben Ha’ Penny Bridge Inn som inte var överbefolkad när vi kom dit. På övervåningen satt några trubadurer som spelade en allsköns blandning av musik. Ju längre kvällen led desto mer folk kom till puben och det blev längre och längre kö för att köpa öl. Vi passade på att avrunda kvällen och natten med en sista Guinness innan vi vandrade tillbaka till hotellet.

2002-05-17
Gick upp vid 9-tiden igen och åt frukost.

På förmiddagen promenerade vi längs med Trinity College och kollade i affärerna där som enligt gårdagens guide skulle ha genuina Irländska saker att köpa. Vi hittade väl inget direkt, men det var ett par stora designade vinglas som var väldigt snygga (och dyra). Efter ännu en vända in på Trinity College där vi kunde konstatera att kön för att komma in i biblioteket var lika lång som igår, beslöt vi att hoppa över denna turistattraktion denna helg.

Dublin Castle (Record Tower och Church of the most holy Trinity)

Vi vandrade vidare i Dublin och kom fram till Dublin Castle som inte hade öppnat än för dagen (de öppnade tydligen först vid 14-tiden…). Eftersom vi inte kunde gå in vandrade vi runt lite i trädgården för att se på byggnaderna utifrån. På vägen till Jameson bryggeriet passade vi på att titta lite på Dublins äldsta kyrka samt en inte fullt så gammal pub.

Väl inne på Jameson tog vi en guidad rundtur som var ganska dålig, mest beroende på att guiden pratade väldigt otydligt (kanske hade smuttat på en whisky för mycket?). Turen avslutades med en whiskyprovning som jag anmälde mig frivillig till. Det var fyra olika Irländska whiskys som skulle avsmakas samt en blended och en scotch. Inte helt överraskande kom alla som provade fram till att Jameson smakade bäst. Jag vann provningen/tävlingen och fick en riktigt fin Jameson whisky som pris (inte en flaska, men väl ett ganska stort glas). Dessutom var det flera i provningen som lämnat ett antal prov-glas orörda och vi måste ju prova att den whiskyn inte smakade annorlunda 🙂

När vi kom ut från Jameson började det regna så vi smet in på närmaste pub. Där blev det lunch som bestod av en stor macka samt en Guinness. På storbildskärmen visades FA-cup finalen så vi blev kvar där tills matchen var slut.

Tillbaka till hotellet för att stretcha, duscha och byta om innan det var dags för kvällens aktiviteter. Vi valde en italiensk restaurang mitt emot puben Temple Bar som hade ganska god mat. Tyvärr var servicen katastrofal, det tog mer än en timme att få in maten!

Vi valde att ta oss bort från Temple Bar-området resten av kvällen och hittade en stor ganska mysig pub uppe vid Dublin Castle. Där blev vi sittande resten av kvällen och pratade, tittade på folk och tog någon Guinness.

2003-05-18
Upp vid 9-tiden igen för en sista frukost på hotellet. Vi packade det sista och checkade ut. Till flygplatsen med en taxi som tog en helt annan väg än taxin som körde oss från flygplatsen. Undrar vem som blåste oss? Kanske båda?

Efter en ganska händelselös flygresa med planbyte i Köpenhamn var vi hemma i Stockholm igen vid 19-tiden.

Annonser

Zanzibar, juli 2003

2003-07-09, till Zanzibar
Vi lyfte från Arusha 14.15 och landade på Zanzibar ca 16.00 efter en lugn flygning med ett av Zan Airs propellerplan för ca 30 personer.

Rum 10 och restaurangen vid Kitete Guest House

På flygplatsen hämtades vi av Michael som körde oss till Kitete Guest House där vi välkomnades av Lisbeth och Jan från Dalarna som driver stället sedan 3 år tillbaka. Kitete är ett jättemysigt ställe beläget på en kritvit, nästan öde sandstrand. 

Vi installerade oss raskt i rum nr 10 som hade egen dusch, toa och altan. Rummet var beläget bredvid restaurangen där vi sedan beställde middag till kvällen.

Det var både strömavbrott och oväder på kvällen, så vi kunde ha fått ett lite bättre mottagande på Zanzibar. Att duscha i kolmörker är ganska svårt, men det löste sig när vi fick låna en oljelampa från restaurangen att lysa upp vårt rum och dusch med. 

En trerätters middag kostade ca 50 kronor (6.000 TSH), mycket billigt och prisvärt. På Kitete behövde man aldrig ha pengar till hands utan man skrev upp allt man åt och drack i ett block och betalade rubbet när man checkade ut. Mycket praktiskt!

2003-07-10, Zanzibar
Frukost vid 8-tiden. Det dåliga vädret från gårdagskvällen höll fortfarande på, så vi passade på att sova ut ordentligt efter frukosten.

Kitete Guest House, huvudbyggnaden

Efter lunchen, Pasta Swahili, hade vädret blivit bättre och solen tittade fram. Då var det dags för Maggans favoritsysselsättning: gå på stranden och plocka snäckor. Vi gick längs den fina stranden i flera timmar och hittade många fina snäckor.

Vid lunchen frågade vi Jan, en av ägarna, vad det skulle bli för middag. Han svarade inte utan frågade oss vad vi tyckte om för mat. Vi sa att räkor och bläckfisk är alltid gott. Han tänkte en kort stund och frågade sedan oss om det skulle vara OK om huvudrätten vid middagen blev en paella med räkor. Vilken service att gästerna själva får bestämma vad som ska finnas på restaurangens meny! Självklart bokade vi upp och åt middag på Kitete igen.

Kvällen tillbringades sedan med att dricka någon Kilimanjaro-öl och prata med Jan och Lisbeth och resten av de boende på Kitete. Vi bokade också upp oss för en snorklings-tur med en lokal guide nästa dag.  

2003-07-11, Zanzibar
Resten av dagarna på Kitete såg ungefär likadana ut:
– Frukost vid 8-tiden och sedan var det dags för att tillbringa resten av dagen på stranden med att promenera eller bara ligga och slöa i de hemgjorda solstolarna.
– Vid lunchtid blev det oftast för varmt för att vara i solen så då satte vi oss på verandan till restaurangen och tog något svalkande och passade också på att äta en enkel lunch.
– På kvällen var det dags för en kort, kall dusch och byte från badkläder till shorts och T-shirt innan middagen. Den här kvällen provade vi på en pasta som var OK.

Parasoll och stranden vid Kitete

Den här dagen provade vi på att utforska hur bra snorkling det var utanför Kitete. Vi blev hämtade utanför restaurangen och klättrade ombord på en enkel träbåt/kanot med stödskrov. Vår guide + ytterligare en kille stakade sedan utmed stranden en lång bit innan det var dags att hissa det trekantiga seglet på den enkla masten och segla ut till revet. Maggan höll på att ramla överbord när en fisk hoppade upp från vattnet och träffade henne. Det var inte riktigt så vi ville se fiskarna! Snorklingen var väl inte så vidare bra, men det var kul att se guiden fånga ett antal bläckfiskar som han skulle ha till middag.

2003-07-12, Zanzibar
Samma rutin som tidigare dagar. Den här dagen tog vi tillfället i akt att dra nytta av ebben på morgonen som gjorde att man kunde gå torrskodd nästan hela vägen ut till algodlingen som låg ett par hundra meter ut från stranden. När det var fullmåne kunde man gå hela vägen ut till revet utan att behöva simma.

Lunchen bestod av räkor med ris och till middag var det bläckfisk, red snapper samt creme caramel. Jan hade kommit ihåg att vi tyckte om bläckfisk, imponerande service.

Efter middagen gick vi upp i byn en kort bit till ett ställe som heter ”Paje by night” för att höra på några lokala bybor som skulle trumma. Det första de frågade oss var inte vad vi skulle dricka, utan vad vi ville röka… Vi valde att fortsätta med ölen och lät rastasnubbarna som drev stället stå för rökandet. Vi blev inte kvar här speciellt länge utan drog oss tillbaka till våra sängar på Kitete.  

2003-07-13, Zanzibar
Samma rutin som tidigare dagar. Den här dagen gjorde vi dock, om möjligt, ännu mindre än tidigare dagar. Det blev bara sol och bad hela dagen.

Stranden och solstolarna vid Kitete

Till middag hade vi beställt krabba efter rekommendation från Jan och Lisbeth. Vi fick in varsin enorm, jättegod krabba, vitlöksbröd och en soppa att starta med. Allt till det måttliga priset av 40 kronor per person. Sista kvällen blev mycket trevlig.

2003-07-14, till Stockholm
Dags för den långa färden hem till Stockholm. Efter frukosten vid 8.30-tiden var det dags att packa ihop det sista och betala notan för det vi ätit och druckit under vår vistelse på Kitete. Fyra luncher och fem middagar plus allt dricka (öl, vin, läsk och vatten) och snacks för oss två gick på 130 USD. Nästan oförskämt billigt.

Stranden vid Kitete

Vid 10-tiden hämtade Michael oss igen och körde in oss till Stone Town där vi fick en timme att utforska staden. Vi hann väl inte med speciellt mycket, men det var tillräckligt för att bli trött på alla som ville sälja saker till oss.

Vid lunchtid var det dags att åka ut till flygplatsen där vi skulle checka in. När vi kom fram till disken visade det sig att Kenya Airways hade slut på ”bagagetaggar” till andra destinationer än Nairobi. Eftersom vi ville checka in vårt bagage hela vägen till Stockholm var det bara att vänta på trottoaren framför incheckningsdisken i nästan en timme.

Vi klarade av säkerhetskontrollen och fick peka ut våra väskor innan det var dags att borda flygplanet (Boeing 737) som tog oss till Kenya och Nairobi flygplats. Här hade vi sex timmar att slå ihjäl. Det blev en hel del fikande och ätande samt några besök i flygplatsens alla taxfreebutiker (det var många…).

Vid 22-tiden var det dags att hoppa på planet till Amsterdam. Det blev väl inte så mycket sömn för någon av oss under den 7,5 timmar långa flygningen. I Amsterdam behövde vi inte vänta så länge innan det var dags för sista etappen på resan hem till Stockholm. Vi landade vid 10-tiden på morgonen den 15 juli och var hemma någon timme senare. Då hade vi varit på väg i mer än ett dygn!

Snart är det dags att börja planera för nästa resa 🙂

Tanzania, juli 2003

2003-07-02, till Kilimanjaro
Upp i ottan som vanligt när man ska iväg på semester. Redan klockan 4.30 på morgonen hämtades vi av taxin som tog oss till Arlanda. 6.50 lyfte vi med KLM till Amsterdam och sedan vidare med KLM på den 8,5 timme långa flygningen till Kilimanjaro.

KLM visade sig inte från sin bästa sida direkt på denna långa flygning. Vi flög med ett äldre flygplan som inte hade den nya typen av stolar som underlättar för trötta resenärer. Dessutom visade de inte några speciellt bra filmer och den holländska texten underlättade inte direkt. När flygvärdinnorna sedan lyckades med konsttycket att glömma oss plus två andra resenärer när det var dags för lunch lättade det inte direkt upp humöret…

Klockan 8 på kvällen landade vi på Kilimanjaros flygplats och då hade vi flyttat fram klockan 1 timme.

På flygplatsen plockades vi upp av vår svensktalande guide Lenny och vår chaufför Mchome. Vi kördes till Moivaro Coffee Plantation Lodge utanför Arusha där vi skulle sova den första natten. Installerade oss i en jättetrevlig bungalow med öppen spis, dusch, toa och sköna sängar med myggnät. Sedan bjöds vi på en kanonmiddag bestående av soppa, kyckling och glass med Kilimanjaro-öl till.

Vi försökte växla lite USD till Tanzania Shilling, men portieren hade slut på växel. Satt sedan i baren och provdrack varsin Safari-öl innan vi gick till vår bungalow och packade om lite innan vi somnade sött vid midnatt.

2003-07-03, Lake Manyara
Klockan ringde 7.30. Efter en snabbdusch gick vi till matsalen och åt frukost. Växlade sedan 200 USD till 180.000 TSH innan vi vid 9-tiden tog våra väskor och åkte mot Lake Manyara.

Nästan hela gänget samlat i Landrovern före vår första gamedrive

Vi åkte genom Arusha som var en stad full av aktivitet. Försäljare och skjul kantade gatorna och överallt var det folk som gick omkring. Det vanligaste sättet att ta sig någonstans var nämligen att gå till fots.

På väg mot Kirurumu Tented Lodge såg vi också mängder av boskap som vaktades av Masai-herdar. Det var kor, getter och åsnor överallt.

Vid 12-tiden var vi framme vid lodgen där vi bodde i ett tält med veranda, elbelysning, dusch, toa och en underbar utsikt över Lake Manyara.

Före lunchen hann vi också med en kort promenad för att se om vi hittade några djur runt campen, men det var tyvärr inte många djur som ville visa sig för oss. 3-rätterslunchen bestod av sallad, kyckling och frukt. Därefter fick vi vila oss i form till den första gamedriven som startade klockan 15.30. Vi funderade på vilka djur vi skulle få se och våra förväntningar var ganska höga.

Babianflock på väg till sina sovplatser

Vid 16-tiden kom vi fram till parken och vi hann inte mer än in genom grindarna förrän vi såg en stor flock med babianer på och vid vägen. En kort stund senare kom två stycken giraffer, en mamma med sin unge, strosande vid vägkanten och sedan dök en liten elefant upp mellan träden. Det började alltså mycket bra men det skulle bli ännu bättre.

Elefanter vid Lake Manyara

Vi såg vårtsvin, jättemånga elefanter, drygt 20 giraffer, mängder med zebror, ca tio bufflar, gnuer, impalaantiloper, stora flockar med flamingos, storkar och pelikaner, näshornsfåglar, örn, hök, dik-dik, ett par flodhästar och en enorm babianflock.

Såg alltså två av THE BIG FIVE redan första dagen, elefant och buffel. Förväntningarna infriades med råge! Vi fick se en enorm mängd olika djur och det var svårt att ta till sig alla nya intryck.

Vid 19-tiden var vi tillbaka på lodgen där vi serverades en 4-rättersmiddag bestående av tomatsoppa, schysst sallad, seg biff med potatis och upsidedownkaka med ananas.

Efter en whiskypinne på rummet var det dags att krypa in i vårt mysiga tält för att försöka sova och det var minsann inga som helst problem att somna. Utanför vaktade Masaier oss från vilda djur så vi behövde inte vara oroliga för att något hungrigt lejon skulle komma och äta upp oss.

2003-07-04, Lake Manyara till Serengeti
Väckning 06.45 och frukost någon halvtimme senare. Vid 8-tiden var det dags att packa in oss i Landrovern för att åka vidare mot Serengeti. På vägen passerade vi Ngorongorokratern och gjorde ett kort stopp på kraterkanten för att se på utsikten. Om några dagar ska vi åka ner i kratern, så vi brände ganska snabbt vidare mot de stora slätterna.

Sjungande kvinnliga Masaier

Efter någon timme stannade vi vid en Masai-by och fick ett smakprov på både killarnas och tjejernas sång och hopp. Dessutom fick vi inspektera en hydda och ställa hur många frågor som helst till Justin, en Masai som kunde engelska. Vi fick även se på något som inte är så vanligt vid en Masai-by. De hade byggt upp en förskola där alla barnen fick lära sig de mest grundläggande sakerna som att räkna, mm.

Ett par av de unga Masai-krigarna blev så fascinerade av Patriks klocka att han hade fullt sjå med att få behålla den. De ville byta den mot alla sina smycken, något som tydligen var mycket värdefullt (för dem).

Nästa korta stopp blev vid ”Olduvai Gorge”, här har man hittat de äldsta bevarade bevisen för mänsklig existens. Vi fick en kort genomgång av var och i vilka olika lager som olika spår efter människor hittats. Dock fick man aldrig gå ner och se själva fyndplatserna, utan vi fick nöja oss med att se avtryck av de berömda, 1,8 miljoner år gamla fotspåren i ett litet, enkelt museum på platsen.

På vägen mot Serengeti såg vi mängder med strutsar, antiloper, zebror och en hel del giraffer. Vi stannade inte för några djur utom för att titta på ett par giraffer som betade av träden nära vägen.

Vid gaten till Serengeti national park åt vi våra lunchboxar som innehöll en kycklingklubba, en macka, juice, en liten chokladkaka, en banan samt en pannkaka. När vår chaufför Mchome hade betalt alla parkavgifter öppnade vi upp taket och åkte in i den enorma parken.

Leopard som spanar efter mat

På vägen till vår lodge som låg på andra sidan parken såg vi en Servalkatt (en minileopard), en flock med vilande lejon, några fläckiga hyenor, gnuer, zebror, antiloper, gaseller, mm.

Vi fick även se en leopard som spanade in en stor flock med zebror från ett träd, samt några giraffer som ytterst försiktigt drack från en liten flod.

Vi såg alltså ytterligare två av THE BIG FIVE den andra dagen, lejon och leopard.

Vi kom fram till Ikoma Bush Camp som låg strax utanför Serengeti-parken vid 18-tiden. Vi fick se den berömda solnedgången när solen blir så härligt röd. För första (och enda, skulle det visa sig) gången fick vi en dubbelsäng!

Middagen vid 19.30-tiden bestod av soppa och moussaka, med fruktsallad som efterrätt. Just denna kombination av middag med soppa, varmrätt och fruktsallad var något vi skulle få leva med under nästan hela safarin. De flesta var ganska trötta efter en lång dags resande och skakande på Tanzanias ojämna grusvägar så det blev en tidig kväll igen.

2003-07-05, Serengeti
Upp vid 06.30, frukost vid 7-tiden. Startade vid 8-tiden den långa vägen tillbaka in i parken, det var en ca 45-minuters lång transportsträcka från campen in till den delen av parken där vi började leta djur.

Flodhästen som ogillade vår närvaro

Vi började med ett besök i Hippo-poolen där vi på ena stället såg ett gäng flodhästar och en krokodil. En av flodhästarna tröttnade snart på oss och visade sitt missnöje genom att göra ett utfall mot bilen och skvätte lite vatten mot oss.

Efter en stund fortsatte vi vidare mot den andra delen av ”poolen”. Redan innan vi kom dit kände vi lukten av flodhästarnas skit, en doft man inte glömmer i första taget. Här fick vi gå ur bilen och stod och betraktade på nära håll ytterligare ett gäng med flodhästar som badade i sin egen skit tillsammans med ett par krokodiler.

På väg därifrån stod två bilar och tittade på något. Mchome trodde att det kunde vara något kattdjur så vi åkte in bland buskarna. Efter en stund fick Patrik syn på en gepard i det höga gräset. Det visade sig snart att det var fyra geparder, en mamma med tre halvvuxna ungar.

Två geparder

När geparderna försvann in i buskarna efter en stund åkte vi vidare för att leta efter de enorma hjordarna av gnuer och zebror. Lunchade på en campsite mitt ute i bushen. Den här gången fanns det pasta, pannkaka, mackor, bananer och lite choklad i lunchboxarna.

Vi fortsatte letandet efter gnuflockarna, men hittade bara några halvstora flockar. De största flockarna hade tydligen redan rört sig in i Kenya. Vi lyckades däremot få syn på en flock gamar som åt på en död gnuunge, dessutom såg vi en schakal.

Vi passade på att göra veckans goda gärning när vi hjälpte till att knuffa upp en vit personbil som kört för fort på grusvägarna och kört i (och över) diket.

Liten Gnuflock

Klockan 15.00 åkte vi tillbaka mot vår camp, Ikoma. Vi såg inget spännande på vägen och det började också regna, så vi satte på taket. Åter till campen kl. 16.30, Lenny (vår guide) sov hela vägen tillbaka. Det började bli en vana att vår svensktalande guide sov under delar av våra gamedrives, inte speciellt professionellt av Jambo Tours!

”Night game drive” som det så fint stod i Jambos katalog visade sig vara en tur i kolmörker över betesfälten upp till en närliggande by, där vi åkte omkring och tittade på lite nattsuddare (både djur och människor).

2003-07-06, Serengeti
Upp vid 06.30, frukost vid 7-tiden. Startade vid 8-tiden den långa tranportsträckan in till parken igen. 

Drickande sebror vid vattenhålet

Efter mycket letande denna stekheta dag lyckades vi spana in en flock lejon som låg högt upp bland några klippor och solade sig. På vägen hem stannade vi till vid ett vattenhål där en stor flock zebror släckte sin törst. Här stötte vi också på vår första och sista orm när en svart mamba ringlade över vägen framför vår Landrover. Guiden Lenny passade på att visa sin brist på kunskap när han påpekade att det låg en flodhäst vid detta vattenhål också. Problemet var att den låg kvar på exakt samma ställe även nästa dag och var förvillande lik en grå sten (för oss lekmän)…
Åter till campen redan vid 13.45!

Efter en enkel lunch var det dags för ”walking safari”. I broschyren stod det så fint att man fick en helt annan upplevelse när man lämnade bilens trygga värld och begav sig ut bland djuren till fots. I verkligheten bestod denna safari av en promenad i maklig takt upp till byn över samma fält som vi körde på i gårdagens nattsafari. Vi såg inte ett skit!! Vi tog en öl på byns lokala bar, Nkwantira bar, innan Mchome körde hem oss till Ikoma-campen igen.

Efter middagen vädrade vi vårt missnöje till guiden Lenny med våra ”gamedrives”. Visst hade vi fått se otroligt mycket djur, men det var inte så lång tid på varje gamedrive som vi aktivt letade efter djur. Mycket av tiden gick åt till transporter och dessutom så startade vi ofta senare än enligt schemat vi fick första dagen och kom tillbaka till campen mycket tidigare än beräknat. Det kändes som om vi blev lurade på tid ute bland djuren!
 
Dessutom vet vi inte om natt- och promenadsafarin var värda att kallas för safari, när man går/åker omkring i en by! Gruppen bestämde att vi nästa dag skulle åka snabbaste vägen till Ngorongoro för att få mer tid bland djuren i kratern.

2003-07-07, Serengeti till Ngorongorokratern
Frukost vid 7-tiden och avfärd vid 8-tiden.

Lejonhona iklädd halsband

Vi hade dessvärre taket på under den första timmen vilket gjorde att vi knappt såg flodhästen som korsade vägen när den skulle ner till vattenhålet.

Stannade och tog av taket och tur var väl det för strax efteråt såg vi en lejonhona som låg och solade sig på ett gammalt träd. Lejonhonan bar halsband, vissa av lejonen var märkta och kunde på så sätt följas av forskare i parken.

Stötte sedan på ca 25 giraffer på mycket nära håll och de showade verkligen för oss. Några hannar slog varandra med hornen på huvudet mot halsarna och kråmade sig för fullt.

När vi kom ut på stora vägen så låg en lejonflock och vilade sig vid ett vattenhål. Hannen reste sig upp och vandrade i sakta mak fram till vår bil. Sedan kom en hona fram och lade sig i skuggan från bilen och vi filmade och fotade för fulla muggar.

Nödig lejonhanne i Ngorongorokratern

Nästa stopp blev vid en elefantflock som gick och betade vid vägen. Vi fick också se en fläckig hyena som mumsade på något gott en bit in från vägen. Efter en stund åkte taket på för nu närmade vi oss kratern och det var lite kyligt i luften.

Vid 13-tiden åkte vi ner i Ngorogoro-kratern. Vi åkte direkt till picnic-siten där vi åt vår lunchbox sittande i gräset. Picnic-siten var en gräsplätt där det fanns två toaletter men siten var inte inhägnad på något sätt. När vi ätit klart packade vi in oss i bilen och åkte vidare.

Efter ca 50 meter kom en riktigt stor lejonhanne gående på vägen framför oss. Undrar vad vi hade gjort om han dykt upp när vi intog vår lunch? Lejonet brydde sig inte ett skit i oss utan satte sig helt sonika och sket framför oss.

Noshörningar, en markerar reviret med en rejäl stråle

Efter ett tag såg vi en hel flock med landrovers och hoppades att dom stod och tittade på svarta noshörningar och det var precis vad dom gjorde. Fyra stycken gick och betade en bit från vägen. Vi hade alltså turen att få se alla djuren i THE BIG FIVE!

Åkte sedan till sjön och tittade på alla vackra flamingos och sedan vidare till ett vattenhål där det låg ett helt gäng med flodhästar som rullade runt, gapade och höll på. Vid vattenhålet fanns det även ett gäng med pelikaner, storkar, mm.

Sedan var det dags att börja återfärden upp ur kratern. På väg mot gaten såg vi strutsar, vårtsvin, buffel, antiloper och elefanter. Vid 17-tiden var vi framme vid Ngorongoro Wildlife Lodge som låg på kraterkanten och hade en riktig kanonutsikt över kratern. Lodgen var trist, rummen ganska slitna och hela stället luktade lite mögel.

Middagen bestod av en buffé som var hyfsad. Vår guide, som väl hade tröttnat på oss vid det här laget, såg vi inte skymten av på hela kvällen. Efter middagen gick vi in på vårt rum och tittade på videon och drack lite whisky.

2003-07-08, Till Tarangire
Vi gick upp redan vid 6.30 och satte oss på verandan och tittade när solen gick upp över Ngorogorokratern. Efter frukost gav vi oss av mot Tarangire.

Soluppgång över Ngorongorokratern

Redan 11.30 var vi framme på Tarangire Safari Lodge som var ett jättemysigt ställe. Det låg inne i parken och vi bodde i jättefina tält från vilka vi hade suverän utsikt över landskapet som var fullt av brödfruktsträd och elefanter (massor av elefanter!).

Åt lunch på lodgen vid 12.30-tiden varefter vi satte oss och drack varsin öl samt skrev lite vykort. Nedanför oss strosade stora flockar med elefanter och en och annan vilsen giraff.

15.30 åkte vi ut på gamedrive och vi såg mängder av elefanter, termitstackar, och brödfruktsträd. Utöver alla elefanter så såg vi även några giraffer, bufflar, dik-diks, sebror, antiloper och diverse fåglar men tyvärr inga kattdjur.

Tarangire-parken är känd för elefanter och brödfruktsträd

Parken var otroligt häftig att åka runt i och väldigt olik de andra parkerna som vi varit i. Gamedriven pågick till strax efter solnedgången, första och enda gången, och vi var tillbaka på lodgen ca 18.30.

Eftersom det var sista kvällen bjöd vi Mchome på middag och slog till med varsin Konyagi efter maten. Konyagi är någon typ av starksprit som serverades med is och citron och inte smakade något vidare.

2003-07-09, Mot Zanzibar
Gick upp tidigt och beundrade soluppgången och efter frukost gav vi oss av mot Arusha för nu var safarin slut och vi skulle vidare till Zanzibar där vi skulle vila oss lite innan återresan till Sverige.

I Jambo Tours schema stod det att vi skulle köra en gamedrive enroute till Arusha men den resan kan man absolut inte kalla för gamedrive. Vi åkte i 100 knyck med taket på och vår guide sov sött i framsätet. Han lyckades med bedriften att somna i bilen varenda dag utom en, och det var första dagen i Lake Manyara.

Mchome, vår chaufför och guiden Lenny

Vi stannade vid Reeds där vår guide lämnade oss för vidare färd mot Nairobi. Vi åt en jättegod lunch och sedan körde Mchome oss till flygplatsen.

Vi tackade Mchome från Leopard Tours för veckan genom att ge honom en massa dricks. Han var verkligen en jättebra chaufför som körde snabbt och säkert på de dåliga vägarna, hittade alla djuren, var trevlig, kunnig och dessutom rolig.

Nu var det dags att dra till Zanzibar….

Bangkok, december 2003

2003-12-09 Till Bangkok
Strax efter klockan 12.00 fick vi gå ombord på Thai-planet som skulle ta oss till Bangkok. Den här gången lyfte vi på tid, klockan 12.30. Resan var kort och vi landade ca 13.45 efter en mycket lugn resa på vilken vi blev serverade lunch i form av oätlig kyckling.

Phra Thinang Asiawan Thiphta-art vid Bang Pa-In Palace

På flygplatsen möttes vi av vår förbokade chaufför som körde oss till Narai Hotel på Silom road. Vi var framme vid hotellet vid 15.30-tiden.

Efter att vi hade installerat oss gick vi raka vägen mot floden där vi stötte på en karl som tipsade oss om en Seafood-restaurang vid Silom Harbour. Vi tog en Tuk Tuk dit och åt två varsina jätteräkor med ris, kokta grönsaker och cola/lemonjuice. Det var gott men i dyraste laget, 2.300 Bath (drygt 400 kr).

När vi skulle gå tillbaka till hotellet hamnade vi lite fel eftersom vi gick åt fel håll. Detta trots att exet säger sig ha jättebra lokalsinne……

När vi efter en lång promenad äntligen hittade hotellet då gick vi raka vägen till hotellets bar och drack ett par mycket dyra Singha-öl (trots att det var Happy Hour och vi fick två öl till priset av en) innan vi gick upp på rummet och vilade en stund, Maggan somnade som vanligt.

Vid 21-tiden gick vi till Pat Pong och kollade in läget. Vi köpte två varsina tröjor för 150-200 Bath per tröja.

2003-12-10 Ayutthaya
Klockan ringde redan 06.00 för en tidig frukost. Äntligen en ”riktig” frukost, vi började bli lite trötta på den vietnamesiska standardfrukosten (te, omelett och vitt bröd)

Trädgårdskonst vid Bang Pa-In Palace

Hämtades upp 07.20 av River Sun Cruise och kördes ner till floden där vi bytte till en stor buss. Vi åkte ut från Bangkok via de snabba betal- och motorvägarna. Snitthastigheten var mycket hög jämfört med i Vietnam.

Första stoppet var vid ett av kungens sommarpalats, Bang Pa-In Palace. Där vandrade vi runt i drygt en timme. Vi hade en guide som var duktig på att prata, men ibland ville man bara bort från den stora gruppen. Något vi också fick tillfälle till att göra på slutet, det är lite skönare och roligare att ströva omkring i sitt eget tempo.    

Ruinerna av Wat Mahathat

Sedan fortsatte vi vidare till själva Ayutthaya där vi besökte ruinerna av Wat Mahathat där vi bland annat såg ”ansiktet i trädet”.

Nästa stopp var ett av få tempel som inte förstördes av burmesiska krigare. Det hette Wat Na Phra Mane och hade bland annat en normalt sittande Buddha-staty av sten (en av sex i hela Thailand)

Sista stoppet var Wat Lokayasutharam där det fanns en av de största vilande/liggande Buddha-figurerna i landet.

Vår guide på resan kunde inte säga ”R” utan det blev ”L” i stället. Detta fick oss att dra på mungiporna i smyg emellanåt. Vår grupp fick t.ex. heta ”Livelside Cluise Gloup” och vi tittade på ”Luins” och pagodor som innehöll ”Impoltant pelsons” (det lät precis som om det var impotenta personer som låg begravda i ruinerna).

Efter en kort busstur var det sedan dags att stiga ombord på båten som skulle ta oss (+ två andra busslaster) tillbaka till Bangkok. Vi serverades en lunchbuffé där det mesta smakade riktigt bra. Bland annat kyckling i paneng-curry och biff i ostron-sås. Efter en hastig genomgång av desserterna och en kopp kaffe satte vi oss ute på akterdäck där vi blev kvar resten av resan. Vi njöt av solen och vyerna som passerade och vi måste nog ha sett några hundra tempel längs med floden (Chao Phraya River).

Krematorie-byggnad

Vi angjorde hamnen i Bangkok vid 16-tiden och bussades tillbaka till hotellet. Tittade lite på de videoinspelningar som vi gjort de senaste dagarna och vilade lite innan det var dags att kolla in kvällslivet.

Middag vid 20-tiden på en utmärkt restaurang i Silom Village. Det blev mixed seafood med chili och peppar samt biff med chili. Maten var riktigt stark så vi var tvungna att beställa in varsin vatten utöver Singha-ölen.

Tog sedan en sväng upp mot Pat Pong för att inhandla bland annat lite hudkräm till Maggan som började tappa lite av färgen från Mui Ne.

Vid 22-tiden slank vi in på den Irländska puben O’Reillys för att ta varsin Kilkenny. På scenen spelade ett band som hette ”The Better”. De spelade bara Beatleslåtar och de gjorde det så bra att de nästan lät bättre än originalet. Vi blev kvar på puben tills bandet slutade spela några timmar och öl senare.

Det blev en sen kväll, vi släckte inte lampan förrän vid 1-tiden på natten. Rekord?

2003-12-11 Tempel-tur
Upp vid 7-tiden för frukost innan vår privata guide, Rose, hämtade oss vid 08.30-tiden. Det var bara vi tre som åkte runt i en sval bil med chaufför. Idag var det (ännu) fler tempel som skulle tittas på!

The Temple of Dawn, Wat Arun

Det togs alltför många bilder på dagens tempel och bara några kan visas på den här sidan, resten av bilderna hittar du sidan Bangkok-bilder.

Vi började med Wat Trimitr som innehöll världens tyngsta Buddha-figur i solitt guld (dvs. guld rakt igenom och inte bara på ytan). Den vägde 5,5 ton och var värd en del…

Sedan åkte vi ner till floden och tog färjan över till Wat Arun (The Temple of Dawn). Vi klättrade omkring lite på detta tempel innan det var dags att ta färjan tillbaka över floden. På detta tempel dog också kameran, men Maggan lyckades köpa ett extra batteri genom ett hål i ett staket (vårt extra batteri låg förstås kvar i bilen på andra sidan floden).

Vi fortsatte med att titta på Thailands näst största vilande Buddha i Wat Po. Den var 46 meter lång och 15 meter hög. Den var så lång att den inte fick plats på något kort…

Golden Teakwood Mansion

Raskt vidare till Grand Palace-området (Wat Prakeo) där vi gick omkring ett tag. Bland annat såg vi en vinterklädd liten Buddha-figur som kallas för The Emerald Buddha, trots att han är gjord av Jade.

Före lunch tog vi en extra liten båttur på floden och in i kanalerna för 400 Bath. Ny lunchbuffé på Riverside-restaurangen. Maten var väl OK, men vi var inte så hungriga.

Efter lunch besökte vi Vimanmek Mansion som var ett stort (världens största?) ”Golden Teakwood Mansion”. Det var väldigt annorlunda mot vad vi tidigare sett i Thailand och var riktigt fint. Dock var det något överbefolkat av kinesiska turister och Thailändska skolungdomar när vi var där. Tyvärr fick man inte ta några bilder inne i huset.

Bro över Chao Phraya River i Bangkok

Sedan blev det ett besök på Gems Gallery där vi fick se hur de gjorde smycken. Maggan köpte en ring med blå safirer och en diamant för 10.000 Bath (lite över 1.800 kr).

Sista templet för dagen var Wat Hualamphong som var gjort av Thailändsk marmor. Vi offrade/skänkte lite pengar till de döda här (100 Bath).

Som sagt: Det togs alltför många bilder på dagens tempel och bara några kan visas på den här sidan.

Tillbaka till hotellet vid 16-tiden för att vänta på att ringen skulle levereras (eftersom vi inte hade nog med pengar med oss till affären). Strax efter klockan 17.00 fick vi betala ringen i hotellfoajén och den förgyller nu Maggans högra ringfinger.

Bandet The Better drar av en Beatleslåt

Kort vila på hotellrummet för att bland annat skriva dagbok innan det var dags för middag.

Middagen intog vi på ett litet hak som låg på Silom Road, mellan vårt hotell och Pat Pong. Det blev räkor i vitlök och peppar, biff med chili och ett par Singha-öl.

Pat Pong nästa! Vi gick runt och tittade på allt som fanns till försäljning men vi handlade i princip ingenting. Däremot blev vi ganska trötta på alla inkastare som tryckte upp porr-reklam i ansiktet på oss, de ville ha in oss på någon av alla Pat Pongs strippklubbar. Detta lyckades dom förstås inte med.

2003-12-12 Bangkok
I dag hade vi ingen tid att passa så vi låg och drog oss ända fram till 9.00. Smaskade i oss en massa frukost och sedan bar det av ut på stan för nu skulle det shoppas!

En av vakterna vid Grand Palace

Åkte Sky-train till Siam Square och sedan gick vi runt i Siam Center och kollade efter nå´t att shoppa men vi hittade inget. Promenerade till World Trade Center och deras Taxfreeaffär där vi inhandlade ett par flaskor whisky och lite cigaretter. Sedan till Pratunam Market, en marknad där många Thailändare handlar, och här var priserna mycket lägre än på Pat Pong. Vi shoppade ett gäng tröjor för 99-150 Bath styck och ett par Lewis-jeans-kopior för 300 Bath och detta utan att knappt behöva pruta.

Promenerade sedan vidare till Panthip Plaza för att leta efter billiga CD-skivor men där fanns mest PC-spel, DVD-filmer och det mesta man kan tänka sig i datorväg. Vi köpte ett par riktiga PC-spel för 400 Bath styck (80 kronor). Kopierade spel kostade 100 Bath per skiva så vi slog till och köpte ett sånt också.

Åt lunch på Kentucky Fried Chicken som låg i Phanthip Plaza-huset och sedan vandrade vi till Ratchathewi Station där vi tog Sky-trainen hemåt.

Drack en varsin dyr öl i hotellbaren och till middag delade vi på en enorm Tom Kha Ghai-soppa på Silom Village.

Shoppade några CD-skivor på Pat Pong (kopior förstås). Ett par av skivorna var felfria medan ett par var av sämre kvalitet. Det var ändå en hyfsad bra affär att köpa skivorna eftersom de bara kostade 100 Bath styck, ca 20 kronor. Avslutade kvällen med ett par Kilkenny på O’Reillys.

2003-12-13 Bangkok
Ännu en dag utan några måsten så det blev sovmorgon igen. Efter att vi ätit frukost traskade vi ner till hotellets pool och lade oss solade i ett par timmar. Det var över 30 grader i skuggan och vindstilla så det var nästan lite för varmt att ligga och pressa.

Tuk Tuk

Mitt på dagen åkte vi till Pratunam Market igen och handlade några par jeans, ett gäng tröjor och en handväska till Maggan. Åt varsin minipizza till lunch på ett ställe med suverän luftkonditionering.

Vilade sedan på hotellet i ett par timmar innan det var dags att inta vår sista måltid i Bangkok för den här gången. Vi gick till en modern restaurang som låg precis bredvid vårt hotell och där åt vi en jättegod middag bestående av Singha-öl, räkor och kyckling.

Sedan var det bara det trista kvar, dvs. att packa och checka ut. Vid 22-tiden hämtades vi upp av en kille som körde oss till flygplatsen. Efter att vi checkat in gick vi och hämtade ut varorna som vi inhandlat i World Trade Center och sedan fyllde vi på med ett par flaskor whisky till. En god Islay-whisky sitter ju aldrig fel!

2003-12-14 till Stockholm
Vid 00.30-tiden var det dags att gå ombord på planet för att åka hem till ett grått och regnigt Stockholm. Vi lyfte på tid och hade sedan 11 timmar att fördriva på planet. Finns det något tristare än att flyga? Maten som serverades var god men filmerna som visades var riktiga bottennapp så vi inriktade oss på att försöka sova vilket vi lyckades ganska dåligt med. Till slut var vi så äntligen framme på Arlanda och som vanligt klarade vi oss igenom tullen utan problem.

Växlade tillbaka pengarna som vi inte lyckats göra av med och det blev ca 8.500 kronor. Inte illa! Vi hade med oss pengar till ett värde av 20.000 svenska kronor och hade alltså bara bränt 11.500 på 3 veckor trots att vi hade handlat mängder med prylar, kläder, whisky och cigaretter.

Undrar var vi hamnar på vår nästa resa?

Vietnam, november-december 2003

2003-11-23, mot Bangkok
Fick skjuts till Arlanda eftersom vi inte skulle lyfta förrän på eftermiddagen.  Snön vräkte ner så det kändes helt rätt att lämna landet.

Vi åkte med Thai Airways och incheckningen skulle ske i Arlandas nya terminal med nytt datasystem och det märktes. Det tog ca 1 timme att checka in trots att det bara var ca 10 personer före oss i kön!!

Vi hann i varje fall handla lite whisky, lakrits och cigaretter och fika lite innan det var dags att kliva ombord på 747:an som skulle ta oss raka vägen till Bangkok där vi skulle byta plan för vidare resa till Hanoi.

Arlandas kapacitet vad gällde avisning var heller inte den bästa så vi fick sitta på planet och vänta ca en timme på att avisningen skulle bli klar. Men hellre det än att hamna i Gottröra. Vid 15.30-tiden lyfte vi mot Bangkok. Flygningen tog ca 9 timmar och var helt OK. Inga suputer och gaphalsar på planet! Som vanligt hade vi dock svårt att sova på planet och filmerna var inte heller alltför sövande.

2003-11-24, till Hanoi
Klockan 7.00 (Thailand-tid) landade vi i Bangkok och 7.50 skulle planet mot Hanoi lyfta. Vi hann precis springa till gaten som låg så långt bort man kunde komma innan det var dags att kliva ombord. Jag hann även med att dra i mig ett par cig i något som påstods vara rökrum, men mycket väl skulle kunna klassas som något helt annat och mycket hemskare.

Cyklos och mopeder kryllade det av på Hanois gator

Vid 10-tiden var vi äntligen framme i Vietnam och det första vi gjorde var att bli lurade av en taxichaufför. Smällar man får ta! Taxin skulle köra oss till Chain First Eden Hotel som vi hade bokat hemifrån. När vi var framme skulle han ha 300.000 Dong för resan, 150.000 per person, vilket var dubbla priset mot normalt. Vi var trötta och hade ingen ork att tjafsa utan betalade med sura miner. 300.000 Dong är ca 150 kronor och vi fick skylla oss själva som inte gjorde upp om priset innan vi satte oss i bilen.

Installerade oss raskt i rum 302 som var mycket fräscht, men så kostade det också ca 180 kronor per natt.

Djonk i ett soldisigt Halong Bay

Sedan gick vi ut på stan och tränade oss på att gå över gatan och det var inte det lättaste. Det kryllade av motorcyklar, mopeder, cyklar och cyklos på gatorna och det fick knappt plats några bilar.

Vi lärde oss ganska snabbt hur det funkar. Ska man gå över gatan då går man sakta rakt ut i gatan och låter helt enkelt alla mopparna väja. Man får inte stanna eller ändra hastighet för mycket för då kan det hända olyckor!

Bokade en 2-dagars tur till Halong Bay med avfärd nästa dag. Promenerade runt i parken och njöt av solen och värmen (drygt 20 grader).

Vi tittade på resans första, men inte sista, tempel som hette Den Ngoc Son Hoán Kiém. Drack vår första Hanoi-öl på en uteservering och sedan var det dags för middag. Det blev en jättegod middag på den indiska restaurangen Tandoor Restaurant. Två chicken masala med nanbröd och varsin öl för 130.000 Dong, ca 65 kronor.

Utsikten från Song Sot Grotto

Det blev en tidig kväll som vanligt när vi är på semester. Vi nannade kudden redan vid 22-tiden, fast då hade vi förstås varit uppe mer än ett dygn.

2003-11-25 Halong Bay
Klockan 6.00 ringde klockan. Vi tog en snabbdusch, åt frukost i hotellets restaurang (frukosten ingick i rumspriset) och sedan packade vi ihop våra grejer och checkade ut. De stora ryggorna lämnade vi på hotellet.

7.30 hämtades vi upp av guiden från Discovery Tours som skulle ta oss ut på en 2-dagars tur till Halong Bay, Hanois skärgård. Resten av deltagarna hämtade vi upp i city, totalt blev vi 10 personer.

Hamnen i Halong City där stora turistbåtar blandades med lokala mindre båtar

Resan  i minibussen tog ca 3,5 timme, vilket inkluderade ett stopp vid ett ställe där handikappade barn satt och broderade väldigt snygga tavlor som förstås var till salu.

Vi kom fram till Halong City Harbour vid 11.30-tiden och fick efter en stunds väntan gå ombord på en, av många!, båtar som skulle ut till Halong Bay med turister.

Vädret kunde inte ha varit bättre. Nästan klarblå himmel och 20-25 grader. Till en början var det lite disigt men det lättade upp senare på dagen. Efter en stunds båtfärd stängde de av motorn och då var det dags för lunch. Vi serverades vårrullar, biff, bläckfisk, sallad, ris och ”dragon-melon”. Till maten tog vi en Saigon-öl och allt slutade med att man blev väldigt mätt och belåten.

Vi tuffade vidare ut i övärlden och tog många bilder, både vanligt och rörliga. På vägen ut till Cat Ba Island solade vi mycket och stannade till vid en ö för att klättra upp till, och in i, en stor grotta (Song Sot Grotto).

Flytande hus var det gott om i Halong Bay

Väl framme vid Cat Ba, vid 17-tiden, så lämnade hälften av gänget båten eftersom de skulle sova på hotell. När vi övriga fick se rummen på båten ångrade sig de övriga tre och de tog också in på hotell. T.ex. så ville inte en tysk kille dela rum med oss. Tur var väl det!

Vi kan väl nöja oss med att säga att rummet samt duschen/toaletten som låg i aktern var ganska primitiva och hade väl inte fått alltför många stjärnor i en resebroschyr, men de dög till oss för en natt.

Det slutade med att det bara blev vi två kvar på båten som ankrade upp för natten i en skyddad vik. Vi fick en brakmiddag som bestod av tofu, pommes frites, spenat, bläckfisk, fisk m.m. Det hela sköljdes ner med en flaska rött vin, Bordeaux 1996. Flaskan räckte hela kvällen

Innan det var dags att krypa till kojs skrev vi dagbok och lite vykort. Turen kostade 790.000 Dong, ca 200 kronor per person, men då ingick allt utom dryck.

2003-11-26 Halong Bay
Efter en spartansk frukost ombord på båten åkte vi tillbaka till Cat Ba Island och hämtade upp de andra.

Typiska klippformationer i Halong Bay

Sedan åkte vi i sakta mak tillbaka till Halong City, ca 11.30 var vi framme. Vi blev raskt inschasade i en minibuss som körde oss till en restaurang för att äta lunch. Bläckfisk, soppa, biff, kyckling, fisk, ris, bananer och sallad serverades och maten var jättegod.

12.30 var det dags att hoppa in i minibussen för att starta den trista resan tillbaka till Hanoi. Sätena i bussen var stenhårda så ont i rumpan fick vi båda två.

Mindre båt i Halong Citys hamn

Bussen irrade runt inne i Hanoi och släppte av folk vid eller i närheten av deras hotell. På vägen fick en amerikansk tjej syn på en restaurang (Hanoi Garden) som hon hade glömt bort vart den låg, men rekommenderade ett besök på.
Väl tillbaka på hotellet hämtade vi ut våra ryggsäckar, checkade in och gick raka vägen till rummet för en kort vila.

Middag åt vi på Hanoi Garden. Vi satt utomhus på en innegård och njöt av fyra öl, ris, vårrullar, räkor i vitlök, biff med citrongräs och chili till ett pris av 240.000 Dong, ca 120 kronor. Det var ganska dyrt för att vara i Vietnam men maten var suveränt god och värd varenda DONG!

Sedan irrade vi runt på stan och hittade en urtrist pub som serverade röd öl från Belgien som smakade kattpiss. Gick sedan hem i mörkret. Alla affärerna var stängda och då blev det kolsvart ute. Godnatt!

2003-11-27 Till Hoi An
Sovmorgon, vi gick inte upp förrän 7.30. Åt frukost, packade och checkade ut och sedan gick vi på promenad runt hotellet. Shoppade ett par Vietnames-dockor i miniformat för 1 USD (1 USD = ca 7, 50 kronor) till exets mammas souvenirhylla på landet.

Klockan 10.00 hämtades vi av en taxi som körde oss till flygplatsen för 10 USD, halva priset mot när vi kom. Checkade in och sedan fick vi vänta för planet var försenat med ca en timme. Vi passade på att äta varsin nudelsoppa och kolla in det usla sortimentet av varor som fanns till försäljning. Så småningom fick vi kliva ombord och efter en ganska skakig resa med Vietnam Airlines landade vi i Danang strax efter 15.00.

Hämtade ut bagaget och bokade en taxi till Hoi An för 10 USD. Delade taxin med en kanadensisk kille som vi träffade på flygplatsen i Hanoi så vi behövde bara betala 5 USD. Nu tjänade vi in lite av pengarna som vi blivit lurade på i Hanoi.

Fisknät på tork i hamnen

Resan till Hoi An som var ca 3 mil tog ungefär en timme, men då stannade vi på vägen och kollade när de tillverkade marmorfigurer. Kanadensaren shoppade ett schackspel och en gris i marmor för 70 USD. Han tyckte det var billigt, men det vet i sjutton. Han blev säkert lurad!

Tog in på Nhi Trang Hotel för 9 USD per natt. Vi fick ett fint och fräscht rum med dubbelsäng, bad, balkong och fläkt. Promenerade sedan ner till floden och drack ett par pilsner på restaurang Han Huyen. Här fick vi för första gången på resan, men inte sista…, uppleva att vi inte ens fick sitta i fred och äta utan att bli störda av försäljare. Något som är ganska irriterande, men man började bli van vi att säga ”No, no” och inte bry sig om dem efter det.

En japansk täckt bro vid hamnen i Hoi An

Bokade en endagstur till My Son för 3 USD per person innan vi traskade tillbaka till hotellet för att göra oss av med lite prylar.

Åt en ganska trist middag på ett ställe på floden. Vi åt räkor i vitlök och peppar, kyckling med lime och chili och så drack vi varsin Tiger-öl.

Gick sedan till Treats Café (med mottot ”Same, same not different”) och drack varsin ny sort av vietnamesisk öl för det facila priset av 6.000 Dong per öl, dvs. ca 3 kronor. Obs att LaRue-ölen inte var något vidare.

2003-11-28 Hoi An
Väckning redan vid 06.30 och vi fick ta en kall, och därför ovanligt snabb morgondusch. Först efter duschen hittade vi knappen för att sätta på varmvattenberedaren…
Frukost på hotellet var en standardfrukost i Vietnam (dvs. Lipton Tea, Apelsin juice, omelett med lök och tomat samt vitt bröd med mjukost). Som en extra krydda fick vi lite ananas att avsluta frukosten med.

En av ruinerna vid My Son

Minibussen som skulle ta oss till ”My Son” hämtade oss kl. 08.00. Efter drygt en timmes bilfärd genom risfält och mindre byar var vi framme vid entrén till ruinområdet. Vi betalade inträde, 50.000 Dong (ca 25 kr) per person, och bussades upp till själva ruinerna (ca. 3 km). 

Vi vandrade runt och tittade på de flesta av ruinerna (grupp A, B, C, D samt F, G). De var väl fina, men kom inte i närheten av t.ex. Tikal-ruinerna i Guatemala. Tyvärr var en hel del av ruinerna sönderbombade av USA under kriget. Det var både varmt och soligt så det gick åt en hel del vatten.

Efter två timmar bland ruiner var det dags att börja färden tillbaka till Hoi An. Halvvägs så bytte vi ut minibussen mot en träbåt och fortsatte på floden. Innan vi lämnade flodbanken serverades vi en kall och ganska osmaklig lunch som vi inte ens kan gissa vad det var. Hela semesterns sämsta måltid!

Båten packades full med turister från ytterligare två minibussar och sedan bar det av i sakta mak nerför floden.
Vi gjorde två stopp, ett vid en lerkruke-by (som vi valde att hoppa över) samt ett vid ett ställe där de bland annat byggde båtar för hand samt gjorde fina trämöbler.

Delar av hamnen i Hoi An

Vid 15.30-tiden var vi tillbaka i Hoi An-hamnen. Vi strosade omkring bland några av de hundratals stånden på marknaden. Vietnameserna är inte speciellt långa så ibland fick vi huka oss ordentligt för att ta oss fram under de uppspända presennings-taken.

Vi shoppade en uppsättning med ätpinnar i en fin ask + en liten burk Tiger-balsam för 90.000 Dong (45 kr). Trots att vi prutade ned priset till hälften, blev vi nog lurade här också, men vem orkar bry sig om några kronor…

Tillbaka till hotellet vid 17-tiden efter ett kort stopp på ett café för en macka och en läskande citrondryck. Lunchen var ju ingen höjdare så våra magar hade börjat knorra ganska rejält. Efter en dusch och lite skrivande i dagbok + vykort var det dags för middag.

Livlig handel vid marknaden i Hoi An

Middagen intog vi på Han Huyen som låg ute i vattnet vid hamnen. Det blev vitlöksbröd, kyckling med curry och varsin Tiger-öl. Vi kollade in några av Hoi An:s mer är 200 skräddare, men exet ville inte sy upp något.

Lite senare på kvällen träffade vi på australiensarna från Halong Bay-utflykten och dom hade sytt upp massor med kläder. Vi blev rekommenderade en skräddare av dem. Det var dock för sent för att gå dit och det mesta började stänga i stan. Gatorna blev allt mörkare och det var bara några barer som var öppna och spred lite ljus. På vägen hem tog vi varsin ”drink” (öl respektive GT, Gin och Tonic) på en av ljuspunkterna.

Godnatt vid midnatt!

2003-11-29 Hoi An
7.30 ringde klockan men vi valde att sova lite längre än så. Vid 9-tiden gick vi ned och åt vår vanliga frukost på hotellet medan regnet öste ned utanför. Vi inhandlade ett paraply av en försäljare utanför hotellet och passade också på att lämna in lite tvätt på hotellet.

Vi gick till skräddaren, Hu’o’ng Xuân, och beställde två kostymer + två skjortor till exet. Allt skulle vara färdigsytt och klart till kvällen. Priset 75 USD (ca 600 kr) för allt var minst sagt överkomligt!

Varor som bärs till marknaden på det traditionella sättet

Promenerade runt i stan i regnet. Köpte några vykort, T-shirts och frimärken. satte oss på hotellet och drack varsin öl och skrev vykort. Sonjas adress saknades! Vi försökte ringa henne på jobbet, men det var ingen som svarade. Det tog en stund innan vi kom på varför…det var lördag (vem håller ordning på veckodagarna under semestern?)

Ny promenad till posten för att lägga på vykorten på stans enda brevlåda. Lunch på restaurang 19 som vår kanadensiska medresenär tipsade oss om. Ett riktigt bra ställe med billig, smakrik mat och billig lokal öl för 1,50 kr om man ville prova. Det blev biff med citrongräs + chili, kyckling med strong green, ris samt varsin ”dyr” Tiger-öl för totalt 72.000 Dong (ca 35 kr).

Tillbaka till hotellet igen för att vila och hoppas på att regnet skulle sluta. På vägen köpte vi en påse med Rambutan (en frukt) för 4.000 Dong. Mums!

Vid 20-tiden var det dags att gå till skräddaren för första provningen. Byxorna var lite för långa och kavajerna lite för trånga, men annars såg det bra ut. Ny provning i morgon förmiddag.

Ormvin, det smakar inte gott!

Middagen intogs på restaurang Mermaid som fanns med i Lonely Planet (där även restaurang 19 borde finnas!). Tyvärr var det väldigt mycket folk där så vi fick ett tillfälligt bord ute på trottoaren, när det började regna igen så fick vi dock flytta in till baren (där vi kände oss hemma). Det blev knapriga bläckfiskar, en grönsallad + räkor i curry. Allt sköljdes ned med varsin stor Tiger-öl. Vi vandrade sakta tillbaka till hotellet på de nu ganska mörka gatorna.

2003-11-30 Hoi An till Saigon
Sovmorgon! Efter en sen frukost gick vi till skräddaren för andra provningen. Nu satt allt nästan perfekt, men det såg lite konstigt ut på ett ställe. Den ”riktiga” skräddaren kom farande på en moppe för att kolla vad som behövde fixas. Det skulle ta någon timme.

Phuc Kien Assembly Hall

I väntan på att han skulle rätta till det sista, passade vi på att titta på några av Hoi An:s sevärdheter. Det blev ett besök i ett tempel (Quan Cong’s Temple) + några ”samlings”-salar (Phuc Kien Assembly Hall och Trieu Chau Assembly Hall) till det facila priset av 50.000 Dong (25 kr).

Vid 11-tiden bar det av till skräddaren igen. Nu var allt OK, och vi lämnade honom med ett snyggt paket under armen. Tillbaka till hotellet för att packa om + ta hand om våra nytvättade kläder (det kostade 30.000 Dong, 15 kr, att tvätta tre kg smutstvätt).Hotellet hade misslyckats med att konfirmera våra flygbiljetter, så det blev några nervösa minuter innan vi lyckades få Vietnam Airlines på tråden och få allt bekräftat. I väntan på taxin (samma kille som körde hit oss) som skulle ta oss till flygplatsen i Da Nang tog vi en promenad till en Japansk pagoda i ”närheten”.

Lunchen intogs igen på Hoi An:s bästa matställe, restaurang 19 (som knappt var mer än ett hål i väggen). Vi åt räkor (den här gången utan skal vilket underlättar) samt biff. Det börjar bli svårt att variera maten efter en vecka i Vietnam…

”Taxin” var en halvtimme för tidig, så vi åkte mot Da Nang redan vid 14.30-tiden. Resan var ganska händelselös och det fortsatte att duggregna. Vi fick vänta en stund innan incheckningen öppnade. Då utbröt mindre kalabalik och vi fick se hur hänsynslösa asiater är i köer (eller rättare sagt, det som en gång var en kö).

Väl innanför passkontroll och säkerhetscheck väntade vi i en och en halv timme på att planet skulle lyfta. Det var fotboll på TV (Vietnam vs Thailand i Sea Games 22) så de flesta levde med i den matchen.

2003-11-30 till Saigon
Flyget från Da Nang lyfte bara lite försenat och det var en lugn flygning. En lustig detalj: På toalettdörrarna stod det skyltar om att man inte fick röka. På något språk (förmodligen Vietnamesiska) stod det på samma skylt ”Trong Toa Lett”, något som mycket väl stämmer om man läser det på Svenska.

Vi kunde hämta vårt bagage ganska ostört eftersom de flesta istället valde att kolla slutet på fotbollsmatchen (Vietnam vs Thailand i Sea Games 22) på en stor TV vid bagagebandet. Efter kontroll av en vakt att vårt bagage stämde överens med bagagelapparna på flygbiljetten tog vi en taxi in till Saigon (kostnad ca 60-70.000 Dong = 30-35 kr). Eftersom samtliga invånare i Saigon verkade ha varit ut på torg, samlingsplatser, m.m. för att titta på fotbollsmatchen var det enormt mycket moppar/bågar i farten. Det tog lång tid för vår stackars taxichaffis att försöka kryssa mellan alla dessa tvåhjulingar utan att ställa till med alltför stor oreda. T.ex. tog det 15-20 minuter bara att ta sig igenom en stor rondell.

Vi bestämde oss för att försöka få ett rum på Hotel 127, men det var fullt. Vi fick ändå checka in där och fick istället ett litet rum med fläkt för 10 USD i ett annat hotell, Bach Mai, tvärs över gatan som de tydligen samarbetade med.

Innan den sena middagen bokade vi in en 2-dagars tur till Mekong deltat morgonen därpå. Ett par kvarter bort åt vi en ganska bra middag på Kims Café för totalt ca 80.000 Dong (40 kr).

Det var mycket varmt och fuktigt i Saigon (drygt 30 grader) så innan det var dags att lägga sig och sova ovanpå sängen var en svalkande dusch välgörande.

2003-12-01 Mekong Deltat
Upp 6.30 och packade ihop våra saker. Gick över till Hotel 127 där vi åt vår gratisfrukost. Vi fick även lämna de stora ryggorna där så att vi inte behövde släpa med oss så mycket mer än oss själva ut i Mekong deltat.

Mekong-floden

7.30 hämtades vi av Delta Adventure Tours som körde oss till sitt kontor där vi fick byta buss. Vi blev till slut ca 20 personer på turen ut i deltat, en tur som kostade 15 USD/person (inkl. alla transporter, rum, m.m.). Efter drygt en timme stannade vi på ett rastställe som hade ett ”happy room” som vår guide kallade det. Efter att ha gått på toaletten tyckte han att alla verkade mycket gladare, därav smeknamnet på toaletten.

Vid halv elvatiden var vi framme vid Cai Be där vi gick ombord på en båt som körde oss till flytande marknaden som i princip hade stängt för dagen. Vårt första stopp var vid en liten fabrik som gjorde ”Pop-Rice”, ungefär som Pop-Corn men förstås gjort av ris.

Kanal på en av öarna i Mekong-floden

Åkte vidare på Mekong-floden och stannade på ”vägen” på en ö (An Binh Islands?) och åt lunch, gris med ris och grönsaker. Vi fick låna en cykel som sett sina bästa dagar (speciellt bromsarna!) och tog en cykeltur runt ön/byn i värmen.

Ho Chi Minh vakade över Can Tho

Båten tog oss sedan vidare till Vinh Long där vi bytte till buss igen för att ta oss över ön till den andra armen av Mekong-floden. Åkte vidare med båt till Can Tho City där vi checkade in på hotell Xuân Mai i rum 406. Fyra trappor utan hiss i tryckande värme! Stön!

Efter en kall dusch tog vi oss ut på stan och hamnade långt bort från turiststråken i några gränder där vi slog oss ned på ett lokalt fik, köpte var sin Saigon-öl och ett par lotter från en förtjust/förskräckt liten grabb. Ölen kostade 6.000 Dong styck (3 kr) och lotten bara 2.000 Dong.

Tillbaka till hotellet där guiden väntade på nästan hela gruppen. 18.00 skulle vi gå ut och äta gemensam middag på ett typiskt Vietnamesiskt ställe. Vi började med att få smaka på ormvinet, det var inte speciellt gott. Till middag bestämde vi oss för att prova på en Vietnamesisk specialitet och beställde in orm med lök och champinjoner, det var däremot riktigt gott. Dessutom tog vi in några andra rätter om ormen inte skulle vara ätbar, så även biff med ingefära och friterad bläckfisk i sweet and sour-sås slank ned. Vi drack en lokal San Miguel-öl och kalaset slutade på totalt 130.000 Dong (75 kr).

Vandrade runt på byn och tittade lite mer på folklivet. Tog en coca-cola och sedan var det dags att se om hotellet stod kvar. Sussimuss!

2003-12-02 Mekong Deltat
Väckning 6.30, frukost 7.00 och avfärd med ny båt 7.30.

Liten båt på den flytande marknaden

Vi åkte direkt till den flytande marknaden i Cai Rang som var en liten besvikelse. Det var mest stora båtar där, gråa var dem också, och inte så mycket liv och färger som vi räknat med. Fick hoppa över till en liten roddbåt som tog oss runt på marknaden. Men visst var det intressant att se en ganska annorlunda form av marknad.

Väl tillbaka i den långsmala motorbåten så bar det av mot nya sevärdheter i Mekong. Vi gjorde ett stopp på en risnudelfabrik innan vi åkte vidare in på de små kanalerna där vi stannade för en 3 km lång promenad.

Båt på en av de små kanalerna

Vi gick mest i skuggan längs med kanalen och studerade naturen och byn. Vi fick bland annat se hur en typisk Vietnamesisk gångbro över en kanal ser ut, en konstruktion som garanterat inte skulle hålla för många västerlänningar.

Vi stannade också vid en risfabrik som tyvärr inte var igång denna dag. Där blev vi ”utlurade” på en mycket lokal tempeltur av två småtjejer. Vi fick se ett ganska gammalt och slitet tempel och sedan ville de ha lite pengar för att kunna köpa ”skolböcker”. De fick 10.000 Dong tillsammans.

Vidare tillbaka till Can Tho för lunch. Vi har glömt vad vi åt för det var riktigt trist och smaklöst. Båt tillbaka till Vinh long-ön för byte till en stor buss som tog oss den 3,5 timme långa resan tillbaka till Saigon. Åter i Saigon vid 19-tiden.

Barn i deltat

Gick till Hotel 127 som inte hade något rum åt oss. De beställde en taxi som tog oss till Hotel 64 några kvarter bort som hade samma ägare.

Fick ett fint rum på första våningen (av sju våningar) med den bästa duschen på länge. 12 USD/natt inkl. frukost, fri dryck (te, kaffe, juice) + middag. Kanonpris på ett kanonställe! Vi bokade upp en ny utflyktstur till nästa dag.

Middag på SaSa Café i närheten, det blev räkor och biff samt någon öl. Promenad på stan innan det var dags att prova huvudkudden.

2003-12-03 Saigon
Upp 07.00 för frukost på hotellet innan Delta Adventure Tours hämtade oss 08.00 för en heldagstur till Cao Dai-templet och Cu Chi-tunnlarna.

Cao Dai-templet

Resan till templet tog 2,5 timmar för att färdas 10 mil, det säger väl en del om trafiken i Saigon. Resan inkluderade det obligatoriska stoppet för en bensträckare samt en mindre bilkrock som vår busschaufför orsakade.

Vi gick runt lite i och omkring Cao Dai-templet som är Vietnams största, innan det var dags att se på lunchmässan (de håller mässor även morgon och kväll). Mässan var väldigt speciell med ganska vacker musik. En konstig sak var att vi innan mässan inte fick fotografera några människor inne i templet (inte ens oss själva), men under mässan var det fritt fram att fotografera vad som helst.

In i bussen igen (+ lång väntan på ett par från Belgien som skyllde på att de inte kunde Engelska så bra…) för en kort tur till lunch-stället i Tay Ninh. Lunchstället som var en variant på vägkrog serverade vårrullar + biff, mycket god mat för ett sådant ”ruffligt” litet ställe. Vi drack lemon juice till maten och allt kostade 50.000 Dong (25 kr).

Cao Dai-templet

En timmes buss-(sov-)resa till nästa mål för dagen, Cu Chi-tunnlarna. Där kunde vi se hur de berömda tunnlarna, som amerikanarna inte kunde hitta/förstöra, såg ut och fungerade.

De flesta av orginal-tunnlarna har förstörts efter kriget, men några fanns kvar. Dessutom hade de gjort några bredare och högre (80×120 cm) tunnlar som vi turister fick prova att krypa omkring i. Det var trångt, skitigt och mycket varmt/fuktigt i dem.

Jag testade två tunnlar och exet alla tre tunnlarna, även fast den sista visade sig vara lite väl lång.

Under turen fick vi också ganska mycket krigshistoria berättat av vår guide som slogs för Sydvietnam.

Efter tunnlarna vandrade vi omkring i en konstig blandning av rester från kriget (trasiga bilar, bomber, helikoptrar, mm) samt ett mini-zoo (bland annat med en enormt tjock boaorm som vägde drygt 130 kg, men var ganska kort). Tillbaka till Saigon vid 18-tiden.

Efter en snabb dusch och packning betalade vi hotellräkningen för att spara lite tid i morgon bitti.

Nedgång till en riktigt smal tunnel

Middagen intogs på Allez Boo och var jättegod. Vi åt Tom Kha Gai-soppa, räkor i vitlök samt biff med ingefära. Allt kostade 200.000 Dong (100 kr) men då inkluderade det flera öl under en ganska lång tid. Vi pratade lite med en kille som var både biljardproffs och motorcykelguide.

Jag försökte sedan hitta något att göra av med pengar på, men allt som shoppades var ett lypsyl med konstig smak och lukt.

2003-12-04 Saigon till Mui Ne
Upp 06.00 för att packa ihop det sista och käka lite frukost. Redan klockan 7.00 stod vi vid Delta’s kontor, men bussen skulle inte gå förrän 7.30. Vi kom iväg vid den tiden, men två personer från Australien saknades så vi fick göra en extra rundtur på en halvtimme runt kvarteren för att leta reda på dem.

Efter ca två timmar gjorde vi ett kort bensträckarstopp och strax efter klockan 12 hade vi åkt de ca 20 milen och kommit fram till Mui Ne. Trots löfte från Delta Adventure Tours som organiserade resan att vi skulle bli avsläppta vid hotellet som de bokade åt oss, så åkte bussen förbi vårt och andras hotell. Vi stannade först ett par kilometer från vårt hotell Song Hai. En kille kom ombord på bussen och sa att de skulle köra oss till våra hotell, men inte förrän efter lunch vid 13-tiden. Nu började vi och flera till bli trötta på deras (brist på) organisation så vi krävde att dom omgående skulle köra oss till hotellen. Så blev det också, efter mycket gnäll. Tre personer tappades bort i kaoset och kom i kapp oss på moppe!

Enligt Delta Adventure Tours skulle resan från Saigon till hotellet i Mui Ne ta fyra timmar. Nu tog den lite mer än fem timmar och kunde ha tagit ytterligare en halvtimme eller så om vi inte tjafsat. Ska ni åka med dessa bussar till Mui Ne, se till att busschauffören och guiden som följer med förstår att ni har fått ett löfte om att bli avsläppta vid ert hotell direkt när ni kommer till Mui Ne.

Vi installerade oss i ”bungalow” nr 7 på Song Hai som var helt OK med toa/dusch, dubbelsäng och fläkt. Pris: 10 USD/natt och rum. Dessutom hade de i Saigon sagt att hotellet låg någon minuts gångväg från stranden. Det visade sig ligga precis vid stranden så inte vet vi vilken väg de brukade ta till stranden.

Song Hai, gården mot stranden

Gick sedan till hotellets bar/restaurang och drack varsin stor Tiger-öl. Där träffade vi på ett par tjejer som väntade på att få åka till Saigon och de tipsade oss om bra restauranger, m.m. i Mui Ne. De sa att stället inte var något party-ställe direkt, men ett perfekt ställe om man bara ville sola, bada och koppla av. Något som passade oss perfekt.

Ett av tipsen var restaurang Lam Tong som låg bredvid ett ställe som hyrde ut surfingbrädor och andra vattensport-prylar. Lunchen bestod av nudelsoppa med kyckling respektive Singapore-style-nudlar + varsin öl till det facila priset av 40.000 Dong (20 kr) för två personer.

Sedan var det stranden som gällde. Låg och mös i varsin solstol som hotellet hade hela eftermiddagen – enda ansträngningen var att med jämna mellanrum gå ner och leka i de höga vågorna. Trots att det var en bit över 30 grader i skuggan gjorde en skön bris att det aldrig blev för varmt att ligga på stranden. 

Efter en varm och skön dusch på rummet begav det sig inte bättre än att vi somnade sött. Vaknade upp vid 21.30-tiden och gick då tillbaka till samma restaurang igen i mörkret. Nu åt vi biff med chili + lemongrass, kyckling med champinjoner och varsin öl. Nu slutade notan för hela kalaset på 75.000 Dong (drygt 35 kr), det är billigt att leva i Vietnam! 

Gick sakta tillbaka till hotellet på stranden i månskenet. Vid midnatt var det godnatt!

2003-12-05 Mui Ne
Upp sent, ca 09.00 för en dag när vi inte skulle göra någonting. Frukost på hotellet och sedan var det stranden som gällde hela förmiddagen. Det blåste ganska bra så det var många ute och försökte surfa efter en egen vinge/fallskärm. Det var ganska underhållande att titta på dem. Både de som behärskade tekniken och visade upp olika hopp och tricks, men även nybörjarna som visade upp en imponerande uthållighet i att släpas omkring i vattnet efter en fallskärm.

Utsikt över fiskeby vid Mui Ne

Lunch på ”stamstället” Lam Tong och det blev varsin nudelsoppa + citronjuice. Pris 35.000 Dong (mindre än 20 kr).

Stranden igen någon timme innan det var dags för en vilostund på rummet. Vi ville väl inte bränna oss alltför mycket direkt.

Middag på stamhaket igen. Nu blev det räkor i vitlök, biff med starka kryddor som sköljdes ner med några öl och citronjuice. Pris 110.000 Dong (drygt 50 kr) inklusive en hel del dricks till den trevliga personalen som nu började känna igen oss.

2003-12-06 Mui Ne
Sovmorgon igen, upp vid 9-tiden för en frukost på hotellet. Låg på stranden fram till ca 13.00 och det var ruskigt hett idag – inte mycket till vind som svalkade.

Tog en dusch och sedan skulle vi hyra en moppe för att ta oss ut och utforska omgivningarna. Det hela slutade med att vi hyrde varsin moppe med chaufför istället för en rundtur till Mui Ne:s sevärdheter, det kostade ca 80.000 Dong (40 kr) om vi inte minns fel.

Röda ravinen

Vi kollade först lite på fiskebyn och sedan kördes vi till sanddynerna. Vi kunde inte åka till de vita sanddynerna som låg för långt bort, men lite vanlig öken fick vi se. Vi blev snabbt omringade av ett gäng ungar som skulle sälja vykort till oss och få oss att åka på en plastplatta nedför dynerna. Vi ”gick på” deras försäljningstrick och köpte en åktur för 10.000 Dong + vykort för 20.000 Dong. Åkturen nedför sanddynen var inte direkt skrämmande eftersom man knappt kom upp i någon styrfart, men vi slapp i varje fall tjatet.

Sedan åkte vi vidare till en ravin med lite häftiga röda klippformationer och kollade runt en stund innan vi valde att åka tillbaka till hotellet.

Till stranden för ett långt bad i de jättehöga vågorna. Dusch och sedan vykortsskrivande i restaurangen med varsin 64 cl Tiger-öl i näven. Nu håller vi dock på att svälta ihjäl eftersom vi inte ätit sedan frukosten i morse och klockan hunnit bli 18.00. Jag hade varit lite risig i kistan och var väl inte alltför sugen på mat.

Det blev en middag på stamkrogen igen. Idag tog vi vårrullar som man fick rulla själv samt någon mer maträtt. Både dagarna och maträtterna flyter ihop efter ett tag… Två citronjuice användes för att skölja ned maten. Kanongott som vanligt.

Tidigt i säng, som vanligt här i Mui Ne.

2003-12-07 Mui Ne
Sovmorgon igen, upp vid 9-tiden för en frukost på hotellet. Sedan ned till stranden för att sola. Jag var lite bränd sedan gårdagen så hon fick ta det lite lugnt, exet passade på att bränna sig lite också. Det ska ju vara jämlikt!

Stranden precis utanför Song Hai

En eftermiddag som tillbringades i skugga och utan att göra särskilt mycket. Lunch vid tretiden på ett nytt ställe, den här gången på andra sidan av surfstället. Maten (kyckling i citrongräs samt biff med fem kryddor) var god, men svindyr. Lunchen gick på 100.000 Dong (50 kr).

Tog en promenad längs med stranden i ”stormen” och hittade lite fina snäckor till min snäcksamling. Packade upp tvätten som hotellet fixade åt oss, tog ett par öl och vilade lite innan det var dags för middag.

Vi hade fått ett tips om att vårrullarna på ett ställe brevid Hahn Café var bland de bästa i Vietnam. Vi provade dem utan att tycka att de skiljde sig speciellt från de vi åt igår… Dessutom provade vi en BBQ-kyckling i chili och avslutade med en fruktsallad. Några Tiger-öl + en citronjuce slank ned också.

Tillbaka till hotellet för att packa ihop det sista och få ännu mer vila/sömn. Efter de här dagarna i Mui Ne kommer vi säkert vara utvilade!

2003-12-08 Mui Ne till Saigon
Sovmorgon igen, upp vid 9-tiden. Ute blåste det som bara den och vi solade och badade fram till klockan 12.00. Sedan var det dags att packa ihop våra saker och checka ut från hotellet. Vi åt varsin fruktsallad i hotellets restaurang, vågade inte äta så mycket innan vi satte oss på bussen eftersom vi var risiga i magen båda två.

Strax efter 14.00 kom bussen och hämtade oss och vid 18.30-tiden var vi tillbaka i Saigon. Vi gick raka vägen till Hotel 64 där vi blev varmt välkomna. Varsin lemonjuice och sen upp på rum nr 2 (samma som sist).

Åt ”lunch-middag” på Kim´s café. Det var varmt som sjutton och vi var inte speciellt hungriga men lite vitlöksbröd, kyckling, biff med spenat och varsin bira slank ändå ner.

Gick sedan och fotade ”julgranen” i parken där vi också kollade in ett gäng vietnameser som försökte sig på någon typ av line-dance. Inhandlade sedan en ”Miss Saigon” av trä för 30.000 Dong.

2003-12-09 Till Bangkok
Efter frukosten gick vi raka vägen till posten för att lägga på det sista vykortet till Sverige. Klockan 10.00 satte vi oss i en taxi till flygplatsen, 70.000 Dong. Vi checkade in och sedan handlade vi cigaretter och fikade dyrt för våra sista Dong. Vad sägs om 200.000 Dong (100 kr) för två fanta och två mackor?