USA, maj 2007

2007-05-07, Exet till San Francisco
Dags igen för en tripp till USA. Den här gången skulle exet på Java One-konferens i San Francisco i fyra dagar. SAS-planet från Arlanda var som vanligt försenat med någon timme, eftersom flygledarna tyckte det var lämpligt att sjukskriva sig (konstigt att de alltid blir sjuka så fort det är löneförhandlingar…). När dom väl lyfte var det en väldigt behaglig flygning, med egen TV-skärm och bra filmer. Dessutom var det inget ”stök” på flyget heller.

Han byttte plan i Chicago och efter ytterligare några timmar i luften landade han sent på eftermiddagen i San Francisco. Allt hade gått bra och han ringde hem till mig och berättade vad som väntade henne på Chicagos flygplats lite senare i veckan. Efter att han hade registrerat sig till konferensen strålade han samma med en jobbarkompis som flugit hit en annan väg. Dom tog en pizza och några öl till middag, sedan var det dags att gå och lägga sig för att komma ikapp dygnet…

2007-05-08 – 2007-05-11, exet i San Francisco
Exet tyckte att Java One-konferensen som lockade tusentals java-utvecklare från hela världen var ganska bra och dagarna var fyllda med bra föredrag/klasser. Någon lucka i schemat blev det under veckan och då passade dom på att shoppa lite eller bara gå ut i det fina vädret.

Ytterligare två killar från en annan avdelning på exets jobb hade också kommit över till konferensen och dom fyra utforskade stans mikrobryggerier och matställen på kvällarna. Bra mat, öl och sällskap gjorde att kvällarna ibland drog ut lite på tiden. Tack grabbar (eller gubbar).

Fredagen var sista dagen på konferensen och han fick eftermiddagen fri för att utforska stan. Han knallade runt en hel del och hamnade till slut nere i Fishermans Warf där han passade på att köpa en jacka för 150 kronor till mig. Vi köpte liknande jackor för några år sedan på västkusten och upptäckte att de var väldigt bra höst/vår-jackor.  

2007-05-12, till New Orleans
I dag lämnade exet San Francisco för att via Los Angeles flyga till New Orleans där han skulle träffa mig på eftermiddagen. Allt gick bra och han kom fram en timme innan jag skulle landa, så det var bara att sätta sig att vänta vid bagagebandet.

Jag vaknade mycket tidigt hemma i Stockholm och taxin kom och hämtade mig redan i ottan. Efter att ha checkat in, fixat säkerhetskontrollen, shoppat och fikat, gick jag till gaten för nu skulle planet avgå om ca en timme. Men flygledarna på Arlanda körde troligen någon typ av maskningsaktion för i princip alla flyg var försenade med minst en timme. Jag skulle flyga med SAS till Chicago varifrån en Airshuttle skulle flyga mig till New Orleans. Chicagos flygplats är inte stor, utan jättestor, och enligt schemat skulle jag ha ca 2,5 timme på mig i Chicago och redan på Arlanda krypte den transfertiden till en halvtimme.

När jag lyfte från Arlanda var planet alltså ca två timmar försenat och jag började oroa mig för hur jag skulle hinna med anslutningen i Chicago. Flygresan över Atlanten gick ganska fort och när jag landade i Chicago hade jag faktiskt nästan en timme på mig innan nästa plan skulle avgå.

Det gick fort att komma av planet, men det tog desto längre tid att komma igenom passkontrollen. När passet var stämplat då sprang jag till bagagebandet och där kom min ryggsäck åkande i sakta mak. Jag slet till mig ryggsäcken, rusade igenom tullkontrollen och lyckades hitta stället där jag skulle droppa ryggsäcken för att få den forslad till New Orleans-shutteln. När jag tittade på klockan såg jag att jag kanske skulle hinna, hade ca 15-20 minuter på mig. Men det var långt kvar till gaten, först skulle jag uppför en rulltrappa, åka tåg till en annan terminal, gå i en jättelång gång, åka fler rulltrappor, köa i säkerhetskontrollen och sedan gå jättelångt för att komma till gaten. På vägen träffade jag på ett par svenskar som skulle med samma plan som jag och då kände jag mig något lugnare. Om jag skulle missa planet då var jag ju inte helt ensam…

”Osynlig” alligator som jag hoppades få se i New Orleans. Om jag nu skulle komma dit…

Vi sprang mot gaten, jag tittade på klockan och konstaterade att planet skulle ha lyft för ca 10 minuter sedan. När vi äntligen kom fram till gaten då var den stängd och vi trodde att vi missat planet. Sprang fram och frågade en kille som jobbade vid gaten bredvid om planet till New Orleans hade lyft. Han ringde och kollade och då visade det sig att planet inte hade taxat ut ännu. En flygvärdinna kom och hämtade oss och såg till att vi kom ombord. Vilken pärs!

Flygvärdinnorna på shutteln var jättetrevliga, de skämtade och skrattade i princip hela vägen till New Orleans. Innan jag hann blinka, men en äcklig Jack Daniels senare, landade vi i New Orleans. Nu skulle jag försöka hitta exet som förhoppningsvis hade anlänt från San Francisco. Jag lunkade bort mot bagagebandet och vem stod där om inte exet och hans väska. Vi stod och väntade på min väska ett tag, men den kom förstås inte utan den hade blivit kvar i Chicago. Men vad gjorde väl det, huvudsaken var att jag hade kommit fram. Bagaget struntade jag fullständigt i vid det här laget.

New Orleans berömda hjulångare

Vi packade in oss i en taxi som körde oss till hotellet Queen & Crescent som låg väldigt nära Bourbon Street och French Quarter. När vi installerat oss gick vi raka vägen till Bourbon Street och åt pasta med räkor på Café Bajon och drack en svalkande öl. Sedan handlade vi badskor och ett par t-shirts till mig som fortfarande knatade runt i reskläderna i värmen.

Öl och drinkar fick man alltid i plastmuggar. Muggar som man kunde ta ut på gatan och även in på andra barer/klubbar på gatan. Som gjort alltså för att flytta på sig när de spelade en dålig låt där man var… Det var lördagkväll så det var mycket folk ute och amerikanare kan verkligen festa. Det blev en hyfsad tidig kväll, men vi hann faktiskt med en liten barrunda innan vi knoppade in.

2007-05-13, New Orleans
Sov tills vi vaknade, ingen väckarklocka på ringning i dag inte. När jag kom ut ur duschen, hade exet varit ner i receptionen och hämtat min väska som anlänt från Chicago.

En baby-alligator

Frukosten intogs på en Subway i Franska Kvarteren. Ute var det soligt, jättevarmt och skönt. Vi bokade en Swamp Tour för att titta lite på vildmarken till eftermiddagen och strosade runt lite nere vid hamnen. Någon riktig lunch hann vi inte med, för redan 13.15 plockades vi upp vid hotellet för att åka ut och spana efter alligatorer.

På vägen mot träsket passerade vi de delar av staden som hade blivit helt förstörda av orkanen Katrina. Bland annat var en Six Flags nöjespark, flera köpcentrum, ett helt villakvarter och mängder med bostadshus totalt förstörda. På sina ställen var det faktiskt som att åka titta på spökstäder. Att dessutom se en sådan stor nöjespark med alla berg- och dalbanor stå helt öde och förstörd efter att ha stått under flera meter havsvatten länge kändes för en sådan berg- och dalbane-fantast som exet.

Alligator

När vi kom fram till träsket då började det förstås att regna. Vi fick varsin regnponcho och så fick vi hälsa på en liten baby-alligator. De kom ihåg att ta betalt av oss också innan vi klev ombord på båten som skulle köra oss runt i träsket.

Regnet upphörde ganska snabbt och utflykten blev en upplevelse. Även också en verbal upplevelse eftersom vår guide var en krigsveteran som gärna berättade om hur det var i krigsmakten och i bland behandlade han båten som om det vore ett stridsfartyg också, det gick undan när han drog på full gas.

Träsket

Det tog inte lång stund innan vi träffade på den första alligatorn. Vår guide matade dom med mashmallows som var mycket uppskattade. Om han satte en mashmallow på en pinne som han höll en bra bit ovanför vattenytan, då hoppade alligatorerna högt för att få tag i godiset. Vi åkte runt i ett par timmar och såg minst 10-15 alligatorer, en del fåglar, ett par sköldpaddor och en riktigt häftig natur.

Innan vi åkte tillbaka till bryggan gjorde vi en sväng för att titta på ett hus som Katrina hade lyft upp från grunden och huset låg nu ca 500 meter från dess ursprungliga plats långt ifrån floden. Vi fick även syn på en typ av gnagare efter vägen, då menar jag inte en AIK:are.

Vid 17-tiden kom vi tillbaka till hotellet där vi sov ett tag innan det var dags att ge sig ut på Bourbon Street igen.

En äkta gnagare i träsket

Åt middag på en liten restaurang, Oceana Grill, som vi hittadepå en tvärgata till Burbon Street. Middagen som var jättegod bestod av Filét Mignon och Tuna special + öl.

Tillbringade sedan några timmar på olika barer. På många ställen var det levande musik som gällde. På vissa barer spelades det jazz, på andra rock eller blues och på ett ställe var det karaoke som gällde. Det fanns alltså något ställe för alla. Nu var det inte så mycket folk på gatan och barerna, dvs lite mindre party men fortfarande helt OK.

2007-05-14, New Orleans
Upp vid 9.30-tiden och i dag åt vi frukost på ett litet hak nära hotellet. Vi var de enda turisterna, det verkade vara ett jättepoppis ställe för New Orleans-bor som var på väg till jobbet. Vi blev i alla fall serverade en jättegod och billig frukost av jättetrevlig personal.

Ett av de fina husen i de Franska Kvarteren

Tillbringade några timmar med att se oss omkring i de Franska Kvarteren där det finns hur många häftiga hus som helst. Husen i de här kvarteren är kända för sina häftiga balkonger, som verkligen var lite speciella. Något som slog oss var att det var väldigt många hus som var till salu. Det är väl många som har flyttat från staden efter orkanen.

Gick sedan på en guidad rundtur på kyrkogården Louis 1, där bland annat wodoo-drottningen Marie Laveau ligger begravd. New Orleans är ju känd för kyrkogårdarna, men vi tyckte faktiskt inte att rundturen var så mycket att hänga i julgranen. Kanske det något gråmulna vädret gjorde sitt till.

Till lunch blev det varsin macka och öl på Napoleon Bar. Det regnade igen och vi tog oss tillbaka till hotellet och piffade lite inför kvällen.

Åt middag på Coops Place, ett litet skumt ställe nere mot vattnet, som är kända för sin goda cajunmat. Vi slog till med cajunblandning och öl. Maten var god, men inte någon riktig höjdare enligt oss.

Hjulångaren från en annan vinkel

Satte oss sedan på Café Monte där vi beställde in varsin kaffe. Servitrisen undrade om vi inte skulle prova deras beginets (någon typ av floorsocker-bullar), men vi tackade nej. Hon frågade igen och igen och vi tackade nej varje gång. När hon kom med vårt kaffe hade hon även med sig en påse med beginets som hon bjöd på. Caféet var känt för sina beginets och hon tyckte att vi måste prova dom.

Resten av kvällen tillbringade vi på olika barer uppe vid Burbon Street igen där vi drack öl och drinkar av olika slag och lyssnade på mycket musik.

2007-05-15, New Orleans
Gick upp vid 9-tiden och åt frukost på samma hak som i går. Personalen hejade glatt på oss, de verkade tycka att det var jätteskoj att vi kom tillbaka en gång till.

Sedan skulle vi handla frimärken till vykorten som vi hade knåpat ihop. Att hitta frimärken visade sig inte vara helt lätt. Vi försökte på hotellet och på flera affärer, men fick tji överallt. Det enda stället där det gick att köpa frimärken var tydligen på postkontoret. Vi tog reda på var posten låg, väldigt nära vårt hotell som tur var, men vi höll faktiskt inte på att hitta dit.

St Louis Cathedral och Jackson Square

Postkontoret låg nämligen i en stor federal byggnad och för att komma till posten var man tvungen att gå igenom en säkerhetskontroll med röntgen och allt. Att köpa frimärken var inte heller särskilt lätt. Vi skulle ha frimärken till vykort och portot hade höjts från och med den 14:e maj, dvs i går, och ingen av kassörskorna visste vad det var för porto som gällde för vykort till Europa. Vi sade att det var helt ok för oss att betala det dyrare brevportot, men kassörskan ville ta reda på rätt pris. Hon ringde flera samtal, letade bland en massa papper men till slut gav hon upp och lät oss köpa frimärken av den dyrare sorten.

Gick sedan till Riverwalk som är ett stort shoppingcenter som inte verkade vara speciellt populärt när vi var där. Där fanns en massa affärer som sålde ganska dyra saker, men det var väldigt lite folk där. Vandrade tillbaka till Franska Kvarteren och åt en riktigt äcklig lunch på ett mexikansk hak.

På eftermiddagen hann vi med att shoppa lite smått och gott innan det var dags för det obligatoriska stoppet på hotellet före middagen.

Big Al och bandet drar av en låt på Funky Pirate

Slog till med Cajunburgare och öl på Café Bajon före kvällens barrunda. På baren Funky Pirate sjöng Big Al och han kunde verkligen sjunga blues. Han var stor som ett hus och vi väntade länge på att han skulle gå ned från scenen, men inte ens i pausen lämnade han pallen. Till slut orkade vi inte vänta längre utan drog vidare till någon annan klubb.

2007-05-16, till New York
Upp vid 9.30-tiden och frukost på vårt stamhak. Utcheckning och sedan taxi till flygplatsen för nu skulle vi till New York och shoppa.

Planet lyfte i tid och allt verkade normalt. Efter en stund kändes det som om vi flög i en stor cirkel, vi kände igen vissa delar av landskapet under oss. Kort senare så talade kaptenen om för oss att det var oväder i New York och att vi inte kunde landa för närvarande på ett blåsigt och vått La Guardia. Istället skulle vi göra lite åttor i luften ett tag ovanför Washington… Jag skämtade och sa att det var en stad som vi inte sett än i USA, vilket vi snart fick göra eftersom planet tvingades ner där för att tanka.

Empire State Building

Vi tillbringade flera timmar stillastående på plattan i väntan på tillstånd att flyga vidare till New York, men det var kaos i luftrummet mellan dessa städer. Till slut kom vi upp i luften och landade efter ca 30 minuter i New York, kraftigt försenade.

Tog taxi till till hotell New Yorker, ett hotell som även Muhammed Ali sovit över på när han varit i stan för att boxas. Nu hade väl hotellet slitits lite sedan dess, men det var ett helt OK ställe att bo på med bra läge och hyfsade rum. Vi var ganska trötta efter en väldigt annorlunda dag så det blev en snabb hamburgare på McDonalds innan vi stöp i säng.

2007-05-17 – 2007-05-20, New York
Eftersom vi varit i New York ett antal gånger tidigare, var det inget turistmål som vi skulle se det här stoppet. Istället ägnade vi oss åt det som vi tycker bäst om i New York… Strosa runt bland kvarten på bakgatorna, shoppa, gå på musikal och äta/dricka gott, d.v.s. bara må bra utan något stress.

Vi hade en shoppinglista med oss från släkten och ägnade en del tid åt att leta efter löparskor som kostade hälften så mycket i USA som hemma. Dessutom passade vi på att köpa jeans, chinos, lite skecher-skor, pike-tröjor, mm. Bland annat var vi på våra favorit-affärer Daves (jeans), Century 21 och Macy’s som säljer allt möjligt och det ganska billigt. Vi lovar att väskorna var fyllda till bredden när vi åkte hem.

På kvällarna åkte vi eller gick till lite olika delar av Manhattan för att prova på restauranger och barer. Ofta hittade vi riktigt bra matställen och barer, men vi hittade tyvärr inte tillbaka till ”The worlds best bar” där vi hade en riktig kul kväll förra gången i NY.

En av kvällarna gick vi och såg musikalen ”Phantom of the opera”. En musikal som vi sett hemma i Stockholm för många herrans år sedan. Musiken var lika fin nu och scenen hade inte ändrat sig något på alla dessa år. Innan musikalen hamnade vi av en slump på en kanonbra italiensk restaurang (på nionde avenyn) under vår promenad upp till teatern. Här åt och drack vi riktigt bra och kom i bra stämning innan musikalen.

Allt roligt har ett slut och till slut tog vi SAS-planet hem en söndag-eftermiddag. Det mest anmärkningsvärda här var att planet inte var överbokat, så vi fick inte chansen att tjäna lite pengar via att flyga en omväg hem.

Annonser


%d bloggare gillar detta: