Egypten, september 2006

2006-09-18, till Hurghada i Egypten
Bestämde oss för att åka på charterresa med Vingresor till Hurghada en vecka.

MyTravel Airways plan avgick redan klockan 07.15 på morgonen så det blev till att gå upp mitt i natten och köra till Arlanda. Parkerade bilen på Benstocken som vanligt, shoppade lite taxfree och fikade och sedan var det klart för avgång. Flygresan tog ca 5,5 timmar och det stod inte på förrän vi landade i Hurghada. Vingvärdarna stod och väntade på oss och såg till att vi kom ombord på rätt buss och sedan bar det av mot Grand Hotel. Vi fick ett skabbigt litet rum med ett uselt badrum, inget tryck i duschen och halvt stopp i handfatets avlopp. Dessutom gick det knappt att öppna dörren till rummet för den var helt skev. Vi tog det hela med en klackspark för vi är vana att bo på enkla, billiga hotell. Enligt Vingresors katalog var det här hotellet 3+ och vårt omdöme är att det absolut inte borde ha mer än 2+.

Poolområdet på Grand Hotel

Ute var det varmt och skönt, ca 35 grader i skuggan, så vi traskade raka vägen ner till hotellets privata strand för att sola och bada en stund. Stranden var helt ok men inte riktigt i vår smak eftersom mysfaktorn var väldigt låg. Solstolarna och parasollen stod i täta rader, servitörer sprang omkring och tog upp beställningar, det fanns vattenruschbanor, konstgjorda svampar som fungerade som duschar, mängder med riktigt feta tyskor som solade topless och det var mycket folk på stranden. Vi badade och solade i 1,5 timme och sedan fick det vara nog för i dag. Efter en dusch och lite whisky på rummet traskade vi över gatan till systerhotellet Grand Resort och Vings välkomstmöte. De berättade lite om Egypten och vilka utflykter som anordnades under veckan. Vi hade redan hemifrån bokat in oss på en tvådagarstur till Luxor och det fanns några fler turer som föll oss i smaken. Vi betalade för Luxorresan och dessutom anmälde vi oss till en gratis stadsrundtur nästa eftermiddag.

Åt en jättegod middag på en av hotellets restauranger som hette Arabesque. Vi hade betalt för halvpension varför maten var ”gratis” och vi behövde bara betala för ölen som förstås var mycket dyr på hotellet jämfört med på barerna ute på gatan.

Efter middagen gick vi en vända efter gatan utanför hotellet och där fanns inte mycket av intresse och dessutom många jättejobbiga försäljare. Vi traskade faktiskt tillbaka till hotellet och satte oss i utebaren där det var någon form av underhållning.

Vid 23-tiden bestämde vi oss för att det var dags att nanna kudden. När vi närmade oss vårt rum då såg vi att det stod ett gäng uppassare utanför rummet. De hade med sig den största fruktkorg som vi någonsin har sett, mängder med choklad, tårta och ett jättebukett med blommor. Det var exets föräldrar som hade beställt via Ving. I stället för att nanna kudden satte vi oss på balkongen och åt melon, papaya, godis m.m.

2006-09-19, Hurghada
Gick upp när vi vaknade, ingen väckarklocka på ringning i dag inte. Åt frukost på hotellet och sedan tillbringade vi hela förmiddagen på stranden. Det var jättevarmt i luften men det blåste ganska ordentligt ute och det var riktigt skönt att ligga i solen. Temperaturen i vattnet var också helt ok,  ca 25 grader, men det hade gärna fått vara några grader varmare.

Vid 14-tiden gav vi upp våra solstolar och gick till rummet för att byta om inför stadsrundturen. Vi skämtade förstås om vad vi skulle på den turen att göra. Ingen vettig människa åker väl på stadsrundtur i Hurghada av alla ställen. Skulle vi bli ensamma på bussen? Men det här var ju en charterresa och då ingår det tydligen att åka på stadsrundtur för vi blev faktiskt två nästan fulla bussar med charterturister som gav oss iväg för att kolla in stan.

Vad fick vi då se? Först åkte vi till en Papyrusaffär där vi fick se hur man gör papyrus och sedan fick vi förstås handla. Vi slog till och köpte två svarta papyrusmålningar med motiv av kvinnoansikten. De skulle nog passa bra hemma i vår hall. På köpet fick vi två mindre papyrusmålningar av den mer traditionella sorten.
 

Moskén i Hurghada

Nästa stopp var en parfymaffär där vi fick lukta på hur många olika parfymer som helst och sedan fick vi handla. Vi slog till och köpte en billig, liten parfymflaska utan innehåll. Nästa stopp var vid en moské som vi fick beskåda och fota utifrån och sedan åkte vi till en ”marknad” där försäljarna var fruktansvärt tjatiga.

Sista stoppet var en restaurang där vi stannade och rökte vattenpipa och vi fick även provsmaka deras pizza som var jättegod. Turen var inte någon av de bättre vi har gjort genom åren, men vi fick i alla fall se lite mer av staden. Vårt intryck av Hurghada är att det är en jättestor byggarbetsplats mitt i ingenstans. Det är hotell överallt och det mesta är uppbyggt för oss turister.

Middag på hotellet och sedan gick vi ut på gatan för att försöka köpa varsin keps inför nästa dags resa till Luxor. Man måste ju ha något på huvudet när man ska traska runt bland tempelruiner och gravar i värmen och vi hade förstås glömt att packa ner kepsarna. Efter mycket prat och prut köpte vi till slut ett par kepsar som inte var de snyggaste vi har sett, men de dög åt oss.

Drack en öl i hotellets bar där en ganska usel sångerska stod för underhållningen. God natt.

2006-09-20, Luxor
I dag ringde väckarklockan tidigt för bussen skulle avgå redan 6.30 och innan dess skulle vi hinna peta i oss frukost. Bussen dök upp när den skulle och det visade sig att vi hade turen på vår sida, det var bara vi och sju till som skulle med på Luxorturen. Vi var alltså nio turister, en chaufför, en dansk Vingguide och en egyptisk lokalguide på en fullstor turistbuss. Gott om plats med andra ord! Den största fördelen med att vara så få är ändå att allt blir mycket enklare när man ska guidas runt vid sevärdheterna.

Vi lämnade Hurghada och åkte söderut mot Safaga varifrån karavanen skulle utgå ifrån. Turister får nämligen inte åka hur som helst i Egypten utan det är karavan som gäller. Detta infördes efter terroristdådet vid Konungarnas Dal för ett antal år sedan. I vår karavan var vi ca 50 bussar och bilar som eskorterades av militärer.

Karnaktemplet

Hela resan gick genom öknen, Egypten består ju av över 90% öken, och det fanns inte mycket att titta på varför vi försökte sova lite för att vara pigga när vi kom fram till Luxor.

Efter ungefär halva vägen gjorde karavanen ett stopp vid ett ställe där det fanns toaletter och lite att handla. Sedan åkte vi raka vägen till Luxor och Karnak-templet. Vår lokalguide gick runt med oss i ungefär en timme och berättade om allt mellan himmel och jord och sedan fick vi knata runt på egen hand i ca en timme.

Det var varmt som attan, ca 40-45 grader i skuggan, och vattnet vi drack svettades vi ut lika fort som det kom in. På tempelområdet fanns det vakter lite överallt som skulle se till att vi turister inte förstörde något eller gick omkring på förbjudna områden. Vakterna var dock mycket intresserade av att, mot ett par kronor, visa oss även de avspärrade områdena. Ganska oseriöst, men det är väl deras sätt att tjäna lite extra stålar.

Åkte vidare till en restaurang vid Nilen där vi intog vår buffélunch och sedan kördes vi till det 4-stjärniga hotell som vi skulle bo på i Luxor. Vi checkade in och fick ett riktigt fräscht rum i hotellets trädgård . Det var ett par timmar kvar till dess vi skulle fortsätta sightseeingen och dom timmarna tillbringade vi vid hotellets pool som höll en temparatur på drygt 30 grader.

Luxortemplet

Eftermiddagens rundtur började vid hotellet där vi fick kliva ombord på en liten båt som körde runt med oss på Nilen i solnedgången. Åkte sedan till Luxortemplet som var jättehäftigt på kvällen då det var upplyst och de stora stengubbarna kom verkligen till sin rätt i skenet från lamporna.

Vår lokala guide visade oss runt även i det här templet under en dryg timme. Guiden hade verkligen förmågan att på en mycket bra engelska berätta om allt (och lite till) som var intressant om templet.

Tillbaka till hotellet där vi åt middag och sedan var det God Natt.

2006-09-21, Luxor
Tidig frukost på hotellet och sedan checkade vi ut och gav oss iväg på nya äventyr.  Idag skulle vi åka över Nilen till ”dödens sida” där alla gravarna finns.
 

Memnonstatyerna

På vägen stannade vi och titttade på två jättestatyer mitt ute på en åker som heter Memnonstatyerna, men sedan var det snabbt tillbaka i bussen för att åka upp till Konungarnas dal.

I resan ingick det besök i tre olika gravar, men ville man se den mest berömda (och minsta) graven, Tutan-khamuns grav, var det bara att betala lite extra. Något vi valde att göra. Vi tog det lilla tåget upp till själva gravarna och satte oss i skuggan där vår lokala guide berättade lite om dalen och varför det fanns så många gravar här, han gav oss dessutom tips på tre gravar som han tyckte att vi borde besöka. Det var tre gravar som var väldigt olika, och värda att titta lite närmare på.

Konungarnas Dal

Vi började dock med att titta på Tutankhamuns grav där vi var ensamma tillsammans med en Egyptisk vakt som försökte vara vår personliga guide där nere för att tjäna lite extra pengar. Graven var verkligen liten och jag som hade varit i museet i Kairo och sett allt de hittade i graven, tyckte att det var en gåta hur allt fått plats. Det var ändå lite fascinerande att se på den förgyllda kistan som ännu innehåller kungens mumifierade kropp.

Även i nästa grav, Merenptah, var vi helt ensamma och den här gången ville ”vakten” att vi skulle krypa under avspärrningarna och in under sarkofagen för att se hur locket såg ut från ”insidan”. Förmodligen hade vi fått ta lite kort också (som var förbjudet i alla gravar) mot lite pengar. Det var verkligen hett nere i graven och en ganska lång nedstigning. De två sista gravarna, Ramses I och III,  var det mer folk i och inte så långt att gå heller. Hur som helst ett riktigt häftigt ställe och man skulle gärna vilja vara med och öppna en orörd grav…

På vägen ned till bussen ville ett antal försäljare få oss att köpa billiga alabaster-kopior av alla möjliga figurer. För varje steg vi tog närmare bussen minskade priset med en eller ett par Egypten-pund, men de blev aldrig så billiga att vi ville köpa dem.

På vägen ned från dalen stannade bussen vid en alabaster-fabrik där de visade hur man gör för att forma stenarna till figurer och även hur man skiljer på äkta och kopior. Äkta alabaster går inte sönder, men det gör kopiorna… Vi såg ett par små svarta figurer som vi eventuellt skulle kunna tänka oss att köpa och frågade en säljare om priset. Det visade sig att figurerna bara såldes i ett set om fyra, men efter lite dividerande så skulle vi ändå få köpa de två figurerna till det facila priset av 450 egyptiska pund per styck. Nu började prutning på hög nivå! Priset var nere på 200 egyptiska pund innan vår ork tog slut och vi lämande affären. Ute i den friska luften frågade en av norrmännen om vi behövde hjälp med att pruta, men vi sa att vi hade en viss vana och klarade oss bra. Försäljaren kom ut och sänkte priset ytterligare några gånger, men vi stod på oss att vi max ville köpa dem för 50 pund (för båda ihop). Vårt pris visade sig tydligen vara för lågt, så vi klättrade in i bussen för att åka vidare till nästa stopp. Men då kom ”vår” säljare ut och bad oss komma ut ur bussen , vi skulle få våra figurer till vårt låga pris! T.o.m. vår lokala guide var imponerad över hur lågt vi kunde pruta.
 

Hatschepsuts Dödstempel

Nästa stopp var Hatchepsuts dödstempel som ligger riktigt fint framför en stor klippa. Nu var det nästan mitt på dagan och väldigt varmt, ca 45 grader. Men klättra runt i ett stekhett tempel skulle vi förstås 🙂 Även här berättade och visade vår lokala guide de mest intressantast delarna av templet, innan vi fick lite tid på oss att ströva runt fritt. Det blev några riktigt häftiga kort, bland annat med templet framför klippan och den blåa himlen ovanför.

Sista anhalten på på vår Luxor-resa var en enklare buffé-lunch i stan på andra sidan floden. Så vi tog ytterligare en tur med båt över Nilen för att komma till restaurangen. Efter maten var det dags att åka till samlingstället för buss-karavanen tillbaka igen. Det är verkligen som Robert Broberg sjunger… Öken, öken och bakom kröken…ännu mer öken.

Hur som helst, vi kom tillbaka till vårt hotell vid 18-19 tiden och skulle gå och äta middag. Mitt ex bytte om till knä-långa shorts (liknande de som Ving-guiderna hade) men vi blev stoppade när vi skulle gå in i restarangen på hotellet. Enligt mannen i dörren var man tvungen att ha långbyxor för att få äta. Underligt tyckte vi eftersom vi precis mött en kille som gick ut från restaurangen med kortare shorts än vad han hade. Men hotellets personal stod på sig och vi blev minst sagt lite upprörda. Vi gick till receptionen för att fråga hur vi skulle kunna få vår middag som vi betalt för. Mitt ex hade bara ett par långa byxor med sig, och det var de zip-byxor som var med under Luxor-resan och dom var inte speciellt fräscha nu. Hotellets personal hänvisade bara till sin policy som vare sig vi eller Ving blivit upplysta om, och det slutade med att vi fick ringa till Vings representant för att fråga hur vi skulle få den mat vi betalat för. Vi hade t.o.m. frågat hotellet om de inte kunde skicka upp maten på rummet så att de skulle slippa oss i restaurangen, men det var de inte intresserade av. Det slutade med att vi fick gå ut på stan och äta på Vings bekostnad.

Sagt och gjort, efter mer än två timmars tjafsande och ringande styrde vi våra steg mot Hard Rock Café som Ving ville att vi skulle äta på. Det blev varsin hamburgare, pommes och en öl samt yterligare en öl på en bar på vägen tillbaka till hotellet.

2006-09-22, Hurghada
Frukost på hotellet (och då är det OK med shorts) för att sedan vänta på bussen som skulle ta oss med till stranden vid Sharm El-naga där man kan snorkla vid ett rev som går hela vägen in till stranden. Vi solade lite och snorklade mycket här och såg ganska mycket fina fiskar, men det var inte något speciellt. Efter snorklingen körde bussen oss till Makadi.hotell där vi fick äta ännu en buffé-lunch. Vi kom tillbaka till vårt hotell vid tre-tiden och eftersom vi inte skulle träffa Ving förrän klockan fem, passade vi på att sola och bada lite till.

Färgglad Papegojfisk

Vid femtiden vandrade vi över gatan till Vings kontor för att reda upp vårt problem med hotellet. Vi fick tillbaka pengarna för middagen igår samt resten av vår halvpension eftersom vi inte får äta på hotellet. Dessutom klagade vi lite på vårt rum. Något vi inte tänkt göra egentligen, men eftersom vi nu var lite halvförbannade på både hotellet och Ving så fick det gå med på köpet. Ving-värden Salik ville möta oss lite senare på vårt hotell för att kolla på vårt rum och försöka reda ut hotellets underliga klädpolicy med de ansvariga.

Vi gick och satte oss på en uteservering och tog en kall öl så länge och strax efter klockan sju träffades vi igen i lobbyn på vårt hotell. Medans Ving-representanten stod och pratade med hotellets manager om deras klädpolicy gick minst fem olika personer in och ut från restataurangen bakom dem i shorts som var kortare än exets. Varje gång påtalade vi detta för dem och det blev ganska besvärande för hotellets personal till slut, men de ville inte ge med sig. Vi skulle inte få äta där utan att byta om till långa byxor.  Det var alldeles tydligt att deras klädpolicy inte gällde alla! 

Ving-värden gav upp, men gick i varje fall med till vårt rum för att se hur illa ställt det var med vårt badrum. Han höll med om att det inte var acceptabelt med en så dålig dusch eller stopp i handfatet och skulle prata med hotellet om att vi skulle få byta rum. Speciellt med tanke på vad vi redan varit med om, vore ett bra rum det minsta hotellet kunde ställa upp med. När Ving-värden tillsammans med hotellets ”guest relations”-tjej pratade med receptionen så visade det sig att de inte hade några finare rum, men att de eventuellt skulle kunna skaka fram ett annat rum i samma byggnad. Annars var hotellet fullt…

Ving-värden Salik nöjde sig med detta svar och sa att det var allt han kunde göra för oss. Han lämnade oss för att åka hem och vi gick för att titta på ett annat rum med en äldre herre från hotellet. Rummet han visade oss hade faktiskt ett ännu sämre badrum, med en dusch som hade lossnat från väggen och hade lika dåligt tryck. Killen från hotellet sa själv att det var ett mycket dåligt rum och skakade fram ytterligare ett rum som var ledigt. När han visade oss det, var även det badrummet i lika dåligt skick. Nu blev hotellets representant förbannad och sa att han minsann skulle fixa ett bra rum till oss. Vi hade blivit lite luttrade nu och trodde inte på honom, vi slog vad med honom om ett pund att han inte skulle kunna fixa något rum till oss.

Vi vet inte vad han gjorde eller vad han sa, men efter ett tag så hade han fixat ett mycket större och dyrare rum (ett sådant som Ving-värden fick till svar inte fanns ledigt) till oss. Och vi kunde efter nästan tre timmars tjafs denna kväll flytta över våra grejer till det nya rummet. Skönt!! Det är dock lite skrämmande att Ving-representanten inte kunde fixa vare sig kläd-problemet eller rums-problemet med hotellet, men en liten gubbe i grön skjorta kunde fixa det på bara några minuter.

Varför fortsätter Ving samarbeta med ett hotell som ljuger dem rätt upp i ansiktet, som inte är intresserade av att lösa deras gästers problem och som dessutom mest verkar bry sig om sina tyska gäster?

Vår middag intog vi på den Egyptiska Pizzerian där vi stannade efter stadsrundturen. Restarurangen låg en bra bit från vårt hotell och vi var väl klara med vår middag runt midnatt. Det var bara att gå tillbaka till vårt hotell och förbereda oss inför nästa dag.

2006-09-23, Hurghada
Frukost på hotellet och sedan hoppade vi in i minibussen som körde oss till hamnen. Idag ska vi ut på en heldagstur och snorkla på minst två ställen. Snorklingsutrustning ingick i priset och den fick vi hämta ut innan vi klev omord på båten som var ganska stor och fräsch med stor ”badbrygga” med badstegar i aktern. Vi var nog ca 30 personer ombord och vi mutade raskt in ett område i fören där vi kunde sitta och sola oss i värmen.

Clownfisk som vill vara med på bild

Det stod inte på förrän vi var framme vid det första snorklingsstoppet som var utanför en ö, som vi förstås har glömt namnet på. Ving-guiden Salik sade till oss att vi fick snorkla i ca en timme och sedan skulle vi åka vidare. Det var fullt med båtar runt oss och tjockt med folk i vattnet. Att alla alltid måste åka till exakt samma ställe!

Vi hoppade i och simmade in mot revet och efter en stund blev vi faktiskt på ganska dåligt humör. Folk simmade rakt in i oss när vi låg helt stilla och kollade in någon rolig fisk och vissa intelligensbefriade personer klättrade faktiskt omkring på revet. Vår åsikt är att guiderna borde se till att den typen av människor snabbt som attan fiskas upp ur vattnet och inte får snorkla mer den dagen. Lite böter skulle nog inte heller skada.

Efter ett tag gav sig de flesta båtarna av och då blev det lite lugnare i vattnet. Snorklingen var faktiskt riktigt skaplig med massor med olika fiskar och en hel del fina koraller.

Riktigt häftig Kirurgfisk

När vi hade snorklat i ganska precis en timme då var vi lite frusna och simmade tillbaka till båten. Vi trodde att vi skulle åka vidare till nästa stopp på en gång men det var några som provdök och då fick alla vi andra vänta i ca 45 minuter på att dom skulle bli klara. Så småningom kom vi i alla fall i väg och efter ett tag var vi framme vid nästa stopp som var en ö där vi skulle tillbringa en timme på stranden. Vi kördes in till stranden med gummibåt och sedan badade vi och solade i en timme innan vi kördes ut till båten igen. Vi serverades en riktigt god lunch och sedan bar det av mot nästa snorklingsstopp.

Här lade vi till vid en boj precis vid ett jättestort rev och det var nästan inga andra båtar på platsen. Vi plumsade i och simmade rakt in i ett stim av alla möjliga fiskar och det fanns gott om fina koraller. Vi simmade iväg ganska långt bort från båten och överallt fanns det något kul att titta på. Efter ca 45 minuter började vi simma tillbaka mot båten igen och då stötte vi på en krokodilfisk som låg och vilade på botten. Det var en ny bekantskap för oss varför den fick vara med på ganska många kort. Mitt ex fotade och jag låg och såg mig omkring och vad dök då upp om inte en enorm drakfisk (Lionfish). Jag stack upp huvudet ur vattnet och plaskade och skrek åt exet så att han skulle fota även denna, för oss, nya bekantskap. Drakfisken simmade mycket långsamt precis framför oss och vi lyckades faktiskt få några hyfsade foton på den giftiga fisken. 

Drakfisk

Sedan var det dags att simma tillbaka till båten och åka tillbaka mot hamnen för nu var det slut på det roliga för den här gången. Vi satt i fören och solade oss hela vägen tillbaka, lite färg ville vi ju gärna få med oss hem till Sverige. Vi pratade en del med Salik (Vingvärden) under resans gång. Det var ju han som hade försökt hjälpa oss med hotellet under gårdagen. Han sade att hotellet hade ändrat reglerna vad gällde shorts vid middagen och att vi kunde äta på hotellet igen om vi ville på Vings bekostnad. Vi sade att det kanske vi kunde tänka oss och då skulle han se till att hotellet fick info om detta.

Stranden vid Grand Hotel

Kördes tillbaka till hotellet och gick raskt ner till stranden för att sola lite till innan middagen. Bestämde oss för att äta på samma restaurang på hotellet som vi åt på första kvällen, Arabesque. Vi fick komma in trots att exet hade shorts och vi hälsades välkomna av samma servitör som passade upp oss första kvällen. Beställde varsin öl och sedan gick vi för att ta för oss av bufféns förrätter. När vi kom tillbaka till bordet då kom servitören och sade att vi måste betala för middagen eftersom vi inte hade betalt för halvpension. Vi reste oss upp och gick därifrån för nu var vi trötta på allt vad Ving och Grand Hotel hette. Vi har ingen aning om ifall det var Ving som hade missat att meddela hotellet att vi skulle äta middag där eller om det var hotellet som inte läst sina fax. Hotellet och Ving skyllde på varandra mest hela tiden och vi orkade inte bry oss längre.

Vi gick till en indisk restaurang som hette Mumbai och där serverades vi suveränt god mat. Det var nog det godaste vi åt på hela veckan. Restaurangen var lite dyrare men det var väl värt priset och dessutom tog vi kvittot för vi tänkte att Ving skulle få stå för notan. Avslutade kvällen med ett par öl på en bar.

2006-09-24, Hurghada
Frukost på hotellet och sedan till Vingkontoret där vi fick prata med en Vingguide som vi inte stött på tidigare. Han kunde inte betala oss för gårdagens middag, utan han skulle kolla upp saken och sedan ville han att vi skulle komma tillbaka på kvällen. Vi knatade ner till stranden och lade oss på varsin solstol för att bättra på solbrännan. Det var varmt och skönt och faktiskt inte så mycket folk på stranden.

Före middagen gick vi till Vingkontoret igen och nu fick vi betalt för gårdagens middag. Kvällens middag intog vi på Grand Resort där vi bokat in oss kvällen innan. Om man hade halvpension på Grand Hotel då kunde man nämligen äta på Grand Resort om man ville. Den här middagen gick helt utan problem. Det var ok att exet hade shorts på sig och det var ingen som ville att vi skulle betala för maten. Sent om sider verkade det som att Ving hade fått ordning på vårt middagsproblem. Avslutade även den här kvällen med några öl på en bar innan vi gick hem för att sova.

2006-09-25, till Stockholm
Efter en sista frukost på hotellet var det bara att packa ihop våra saker för nu skulle vi åka hem till Sverige igen. Gick ner på stranden och tog några foton innan det var dags att duscha och packa ihop det sista. Ving hämtade upp oss vid 12-tiden och körde oss till flygplatsen. Fikade lite och sedan shoppade vi en sköldpadda till en kompis som samlar på sådana och en kylskåpsmagnet (souvenir till oss själva) för våra sista egyptiska pund. Efter en lugn flygning landade vi på Arlanda och vi tyckte faktiskt att det var riktigt skönt att vara hemma igen. Vingvärdarna tyckte nog också att det var skönt att vi hade åkt hem…

Vår nya slogan är ”En gång charter aldrig mera charter , åtminstone inte med Ving”. Vi får se hur länge vi håller fast vid denna slogan?



%d bloggare gillar detta: